In modern Swedish, verbs are not conjugated in person or number; the same verb form is used for all persons in singular and plural.
All Forms
| Infinitive | slita |
| Present | sliter |
| Past | slet |
| Imperative | slit |
| Supine | slitit |
Verbs conjugated like 'slita'
angripa,
anrida,
anstiga,
avdriva,
avglida,
avgnida,
avknipa,
avlida,
avrida,
avskrida,
avskriva,
avslita,
avstiga,
avsvida,
avvrida,
bakvrida,
bedriva,
begripa,
beknipa,
bekvida, etc. (List truncated at 20 verbs)
Verbs similar to 'slita'
flita,
lita,
plita,
skita,
släta,
slida,
slikta,
slinta,
slipa,
slira,
Translations
wear, to erode due to use
squeeze, to remove something with difficulty, or apparent difficulty
squeeze, to put in a difficult position by presenting two or more choices
toil, to labour, to work
Sample Sentences
-
för resten har di inte varit bråda mä groggarna, för d’ ä en långer stund som jag har luggit å fått slita hund å känt i halsen en sjujävla klåda!
-
Nu komma två terziner med på slutet— sonetten är ett band, en black, en boja, som jag vill slita sönder i atomer, ty det som borde svalla fritt, blir gjutet, och tankar löpa fara att bli goja, om rytm skall mätas medelst metrofoner!
-
— Sån en feg jävel— han ä rädd för en fatti arbetare— som sliter å släpar för— å köss mej!
Additional Information
slita nöta
[A sliter (på) x; A sliter ut x/sig]
Engelsk översättning
wear, wear out
Exempel
slita ut sina skor---wear out one's shoes
tyget håller att slita på---the cloth is
resistant to wear
Sammansättningar/avledningar
slit|stark -t---hard-wearing
Svenskt uppslagsord
sliter slet slitit slit! slita verb
dra, rycka
[A sliter (i B/x)]
Engelsk översättning
tear, pull
Exempel
rycka och slita i dörren---tug and jerk at the door
hunden slet sig (loss)---the dog got off (the lead, chain, etc.)
Svenskt uppslagsord
sliter slet slitit slit! slita
verb
arbeta hårt, knoga
[A sliter (med x)]
Engelsk översättning
work [hard], toil, slave away
Exempel
slita för brödfödan---struggle to make a living
slita med trädgården---battle with the
garden
Etymology
1. fsv. slita, sv. dial. slita, slida; jfr fd. slitæ (d. slide), fvn. slíta (nor. dial. slita), fsax. slītan (mlt. slīten), mnl. sliten (nl. slijten), ffris. slīta, fht. slīz(z)an (t. schleissen), feng. slītan (eng. slit); möjl. rotbesläktat med SLEV; sidoformen
slet- beror på anslutning till p. pf.
sleten; med avs. på p. pf.
slitt jfr sv. dial. (Skåne) slitt (p. pf. av slida), d. slidt (p. pf. av slide). — Jfr OSLITLIG, SLISK, adj., SLITAGE, SLITER, SLITS References:
1
2. From Old Swedish slīta, from Old Norse slíta, from Proto-Germanic *slītaną, from Proto-Indo-European *slaid-, *sled-. See: Old Swedish '
slita', Proto-Germanic '
*slītaną'.
Verbs referencing "slita"
Danish
slide, English
slite.
Cognates
-
Until the beginning of the 20th century, Swedish verbs had distinct forms for singular and plural. The forms below
show the verb conjugated in all moods, tenses, numbers, and persons.