knyta – Swedish verb conjugation

Swedish verb forms of knyta

Modern Swedish

In modern Swedish, verbs are not conjugated in person or number; the same verb form is used for all persons in singular and plural.

All Forms

Infinitiveknyta
Presentknyter
Pastknöt
Imperativeknyt
Supineknutit

Verbs conjugated like 'knyta'

ansmyga, anstryka, avbryta, avflyga, avsjunga, avsmyga, bestryka, bortflyga, bortsluta, bottenfrysa, bryta, djupfrysa, drypa, eftersmyga, flyga, flyta, fogstryka, frambryta, frysa, förflyga, etc. (List truncated at 20 verbs)

Verbs similar to 'knyta'

knata, knota, knysta, knytta, snyta, anknyta, anta, bryta, byta, flyta,

Translations

  • knot, form into a knot; tie with knot(s)
  • Synonyms & Antonyms

    Sample Sentences

    • Kung fu! Inte bra. Ännu värre. Men lägg av ! Okej, din bjässe, dags att knyta ihop säcken. (Kung Fu Panda 4)

    Additional Information

    knyta
    binda ihop med en knut, sammanfoga (bildligt "upprätta förbindelse med")
    [A knyter x]

    Engelsk översättning
    tie

    Exempel

    knyta skorna---tie one's shoes
    knyta näven---make a fist
    han är knuten till Sveriges Radio---he's affiliated with the Swedish Broadcasting Company

    Stående uttryck

    knyta sig ("lägga sig att sova")---turn in ("go to bed")

    Etymology

    1. = fsv. = isl. knyta, ä. da.
    2. knyde (da. knytte med -tt- från ipf.), av
    3. urnord. *knutian, till knut. Jfr mlty.
    4. knutten, ags. cnyttan (eng. knit), av germ.
    5. *knuttian. —I fsv. med ipf. knytte; i
    6. nsv. analogiskt stark böjning (ipf. knöt)
    7. liksom hos skryta, snyta; jfr hinna,
    8. strida m. fi.
    9. fsv. knyta (p. pf. knytter); jfr sv. dial. knytta, sticka, ä. dan. o. dan. dial. knyde (ipf. knytte), d. knytte, nor. knyta, isl. knýta, av germ. knūtian, till KNUT, sbst.1; jfr mnt. knutten, nt. knütten, sticka, feng. cynttan (eng. knit), knyta, av germ. knuttian, utgående från en västgerm. sidoform som föreligger i feng. cnotta, knut. Formen knytta har (liksom d. knytte) delvis uppkommit gm ombildning efter ipf.- o. p. pf.-formerna knytte, knytt, men torde i bet. 5 g väsentligen bero på lån från nt. knütten. Den starka böjningen har uppkommit gm analogi med sådana verb som BRYTA, STRYKA References: 1
    10. From Old Swedish knyta, from Old Norse knýta, from Proto-Germanic *knuttijaną, related to *knuttô. See: Old Swedish 'knyta', Proto-Germanic '*knuttijaną'.

    Cognates

    -

    Swedish AD ~1900

    Until the beginning of the 20th century, Swedish verbs had distinct forms for singular and plural. The forms below show the verb conjugated in all moods, tenses, numbers, and persons.

    Gerund: knytande

    Indicative

    Present

    jagknyter
    duknyter
    han;honknyter
    viknyta
    niknyta
    deknyta

    Perfect

    jaghar knutit
    duhar knutit
    han;honhar knutit
    viha knutit
    niha knutit
    deha knutit

    Past

    jagknöt
    duknöt
    han;honknöt
    viknöto
    niknöto
    deknöto

    Pluperfect

    jaghade knutit
    duhade knutit
    han;honhade knutit
    vihade knutit
    nihade knutit
    dehade knutit

    Future

    jagskulle knyta
    duskulle knyta
    han;honskulle knyta
    viskola knyta
    niskola knyta
    deskola knyta

    Future Perfect

    jagskulle ha(va) knutit
    duskulle ha(va) knutit
    han;honskulle ha(va) knutit
    viskola ha(va) knutit
    niskola ha(va) knutit
    deskola ha(va) knutit

    Conjunctive

    Present

    jagmå knyta
    dumå knyta
    han;honmå knyta
    vimå knyta
    nimå knyta
    demå knyta

    Perfect

    jagmå ha(va) knutit
    dumå ha(va) knutit
    han;honmå ha(va) knutit
    vimå ha(va) knutit
    nimå ha(va) knutit
    demå ha(va) knutit

    Past

    jagskulle knyta
    duskulle knyta
    han;honskulle knyta
    viskulle knyta
    niskulle knyta
    deskulle knyta

    Pluperfect

    jagskulle ha(va) knutit
    duskulle ha(va) knutit
    han;honskulle ha(va) knutit
    viskulle ha(va) knutit
    niskulle ha(va) knutit
    deskulle ha(va) knutit

    Conditional

    Present

    jagskulle knyta
    duskulle knyta
    han;honskulle knyta
    viskulle knyta
    niskulle knyta
    deskulle knyta

    Perfect

    jagskulle ha(va) knutit
    duskulle ha(va) knutit
    han;honskulle ha(va) knutit
    viskulle ha(va) knutit
    niskulle ha(va) knutit
    deskulle ha(va) knutit

    Imperative

    duknyt
    viLåt oss knyta
    niknyt

    Swedish Dialects of Finland

    Examples in Swedish Dialects in Finland

    knyta (st.v.)
    knu:t (Karleby ÖB, Pedersöre-Purmo ÖB), kny:t (Karleby ÖB, Nedervetil ÖB, Kronoby ÖB, Öja ÖB, Larsmo ÖB, Esse ÖB, Pedersöre ÖB, Purmo ÖB, Nykarleby ÖB, Munsala ÖB, Oravais ÖB, Vörå ÖB, Maxmo ÖB, Kvevlax ÖB, Björköby ÖB, Replot ÖB, Korsholm ÖB, Solf ÖB, Malax ÖB, Bergö ÖB, Petalax ÖB, Korsnäs ÖB, Närpes ÖB, Tjöck ÖB, Lappfjärd ÖB, Sastmola SK, Iniö ÅB, Houtskär ÅB, Korpo ÅB, Nagu ÅB, Lappträsk NL, Pyttis NL), kŋy:t (Purmo ÖB, Vörå ÖB, Replot ÖB), ŋy:t (Munsala ÖB), kni:ta (Eckerö ÅL, Kökar ÅL, Kumlinge ÅL, Brändö ÅL), kny:ta (Geta ÅL, Finström ÅL, Saltvik ÅL, Vårdö ÅL), kny:t(a) (Pargas ÅB, Finby ÅB, Tenala NL, Snappertuna NL, Sibbo NL, Liljendal NL), kni:t(a) (Borgå NL), knöut (Karleby ÖB, Larsmo ÖB, Björköby ÖB, Replot ÖB, Malax ÖB, Bergö ÖB, Petalax ÖB, Korsnäs ÖB, Närpes ÖB, Sibbo NL, Borgå NL, Liljendal NL, Lappträsk NL), knöyt, knöit (Karleby ÖB, Nedervetil ÖB, Kronoby ÖB, Öja ÖB, Larsmo ÖB, Kvevlax ÖB, Replot ÖB, Korsholm ÖB, Solf ÖB, Närpes ÖB, Borgå NL, Strömfors NL, Pyttis NL), knäut (Malax ÖB), knö:t (Närpes ÖB, Finström ÅL, Jomala ÅL, Kumlinge ÅL, Brändö ÅL), knø:t (Tjöck ÖB, Sideby ÖB, Sastmola SK, Eckerö ÅL, Geta ÅL, Nagu ÅB, Pargas ÅB, Finby ÅB, Tenala NL, Snappertuna NL, Ingå NL), knⱸ:t (Eckerö ÅL, Jomala ÅL), knⱸit (Kökar ÅL, Kumlinge ÅL), knɷti (Karleby ÖB, Solf ÖB, Pargas ÅB, Finby ÅB, Tenala NL, Snappertuna NL, Strömfors NL, Pyttis NL), knuti (Malax ÖB, Närpes ÖB, Nagu ÅB, Sibbo NL, Strömfors NL), knyti (Sideby ÖB), knutti (Åland), kny:ti (Geta ÅL), knittⱸ (Kökar ÅL, Kumlinge ÅL, Brändö ÅL), knytø (Houtskär ÅB)
    ; pt. o. sup. (Malax ÖB, Närpes ÖB, Lappfjärd ÖB) , (Tenala NL, Snappertuna NL) , (Borgå NL) ; sup. (Kökar ÅL) ; ; (Karleby ÖB, Nedervetil ÖB)
    Examples
    • bara ti dra: po-mmⱸ (sälskorna) o kny:t ba:ndⱸn (Björköby ÖB)
    • du va:r (:skall) kny:t in åḍⱸntli knöut på pakⱸttⱸ (Korsnäs ÖB)
    • fi:n ska man va: om ok skɷ:na ska kny:tas mⱸ bast (Finström ÅL)
    • hä va ⱸin soṭṭ o som tjö:ftäs fron Stokkhoḷm o knö:täs po ridʼdʼjinʼ som dom kalʼlʼa li:vvärmarä (Kumlinge ÅL)
    • han hadd knɷti nⱸsdu:kin om dⱸn björkkin där ⱸ va (Tenala NL)
    • jyst såm ja had knuti du:tjin op huvu å sku ga säss i slidan (Pernå NL)
    • bḷⱺ:st de hⱺ:ṭ so knö:t man bå:da re:vän (Finström ÅL)
    • vi kɷna kny:t ɷå: dom (:seglen) tⱸnn to (Närpes ÖB)
    • so knö:t man ⱺ:v frⱺn bɷ:män (Finström ÅL)
    • när han sⱸlla å: (:selade av hästen) so riŋŋa han opp tömmana å: å knö:t fast dom vⱸ: ärvä (:selbågen) (Jomala ÅL)
    • kny:t fast sⱸttjin (Lappträsk NL)
    • o nä:r man kom ti smältin (:öglan i ända av flarntelnen på nät) so knö:t man i: dän där lilla hallan (:sänket, vid skötläggning) (Finström ÅL)
    • anʼ skⱺ kny:t i: lⱸtan (:flötet) (Houtskär ÅB)
    • ɷn knöut ihåɷp ⱸfsiŋgan (:trådändarna) (Korsnäs ÖB)
    • kann du: kny:t ihɷ:p smälttäna po ʃö:tana (Vårdö ÅL)
    • så knöut han kny:te sin iho:p (Karleby ÖB)
    • o so hadd di ju tofsar i skɷba:ndⱸn som di hadd ommknuti (Bergö ÖB)
    • ⱸ jⱸ ve:ḷ ommknytø (Houtskär ÅB)
    • nɷ knø:t dom opp sⱸkkin (Tenala NL)
    • inʼ mⱺtt kny:t omm ʃⱸlä tⱺ inʼ tar nⱸdär varpinʼ (Houtskär ÅB)
    • inʼ ta:r ⱸ maskⱺn ⱺ läggär kriŋg ka:vḷanʼ ⱺ kny:tär ⱺ dra:r tⱸll (Houtskär ÅB)
    • han ⱸ so arg so han kŋy:tⱸr nⱸvan i bykksⱸttjin (Nykarleby ÖB)
    • han stɷ: o kny:tt mi (:hötte åt mig med knuten näve) (Tenala NL)