kunna – Swedish verb conjugation

All Forms

Infinitive	kunna
Present	kan
Past	kunde
Imperative	kan
Supine	kunnat

Translations

can, to be able

can, may

get, to be able to, be permitted, have opportunity

know, understand (a subject)

may, have permission to

Synonyms & Antonyms

Synonyms

förmå

orka, mäkta, vilja

kunna

förmå

må

få

orka

förmå, klara, mäkta

Sample Sentences

Additional Information

Etymology

1. fsv. kunna, känna, veta, förstå sig på (ngt), hava färdighet i (ngt), vara i stånd (att), förmå, vara möjlig, motsv. dan. o. nor. kunne, isl. kunna, got., fsax. o. fht. kunnan, t. können, feng. cunnan (jfr eng. can, pr. ind.); preterito-presentiskt verb i avljudsförh. till isl. knár, stark, duktig, fht. irknāan, märka, lära känna, feng. cnāwan, veta, eng. know, lat. (g)nōscere, (lära) känna, veta (jfr INKOGNITO, NOT, musiknot m. m.), gr. γιγνώσκειν, (lära) känna, veta (jfr DIAGNOS, GNOM, sbst.2, GNOSIS m. fl.); jfr KONST, KUND, sbst. o. adj., KUNGÖRA, KUNNA, v.2, KUNNIG, KUNSKAP, KÄNNA, KÖN, djärv, tapper m. m., MISKUND, VARKUNNA fsv. kunna, kynna; jfr d. kynde, isl. kynna, kunden, mht. kunden, künden, t. künden; till stammen i fsv. kunder, kunnig, känd (jfr KUND, adj., KUNGÖRA); jfr KUNNA, v.1 References: 1 2
2. From Old Swedish kunna, from Old Norse kunna, from Proto-Germanic *kunnaną, from Proto-Indo-European *ǵneh₃-. See: Old Swedish 'kunna', Old Norse 'kunna', Proto-Germanic '*kunnaną'.

Verbs referencing "kunna"

Alemannic German chöne.

Cognates

See the 7 cognates of kunna

Gerund: kunnande

Indicative

Conjunctive

Conditional

Imperative

du	kan
vi	Låt oss kunna
ni	kan

Examples in Swedish Dialects in Finland

kunna (st.v.)
kɷna (norra Österbotten, Kvevlax ÖB, Korsnäs ÖB, Närpes ÖB, Sideby ÖB, Vittisbofjärd SK, östra Åboland, Bromarv NL, Pojo NL, Snappertuna NL, Karis NL, Sjundeå NL, Kyrkslätt NL, Helsinge NL, Strömfors NL, Pyttis NL), kɷnn (Oravais ÖB, Vörå ÖB, Maxmo ÖB, Kvevlax ÖB, Björköby ÖB, Replot ÖB, Korsholm ÖB, Solf ÖB, Malax ÖB, Bergö ÖB, Petalax ÖB, Pörtom ÖB, Korsnäs ÖB, Övermark ÖB, Närpes ÖB, Tjöck ÖB, Lappfjärd ÖB, Sideby ÖB), kann, kⱺ:n (Björköby ÖB), kunʼnʼ (Närpes ÖB), kunn (Närpes ÖB), kunn(a) (Geta ÅL, Saltvik ÅL, Vårdö ÅL), kunʼnʼ(a) (Vårdö ÅL, Kumlinge ÅL), kɷnʼnʼ(o) (Kökar ÅL), kɷnʼnʼ(a) (Kumlinge ÅL, Brändö ÅL), kɷnⱺ (Houtskär ÅB), kuna (Geta ÅL, Korpo ÅB, Nagu ÅB, Sibbo NL, Borgå NL, Pernå NL, Liljendal NL, Mörskom NL, Pyttis NL), kɷn(a) (Pargas ÅB, Kimito ÅB, Dragsfjärd ÅB, Västanfjärd ÅB, Finby ÅB, Bromarv NL, Pojo NL, Karis NL, Sjundeå NL, Strömfors NL), kɷnn(a) (Hitis ÅB), kun(a) (Sibbo NL, Borgå NL, Pernå NL, Liljendal NL, Mörskom NL, Lappträsk NL, Strömfors NL), kuni (Lappträsk NL, Pyttis NL), kan (Österbotten, Satakunta, Eckerö ÅL, Vårdö ÅL, Iniö ÅB, Korpo ÅB, Finby ÅB, Nyland), kanʼnʼ, kanʼ (Kökar ÅL, Kumlinge ÅL, Brändö ÅL, Houtskär ÅB), kanst (Kökar ÅL), kɷnd (norra Österbotten, Malax ÖB, östra Åboland, västra Nyland, mellersta Nyland, Pyttis NL), kɷnna (Oravais ÖB, Kvevlax ÖB, Pörtom ÖB, Övermark ÖB, Närpes ÖB, Hitis ÅB, Snappertuna NL), kunna (Hammarland ÅL, Geta ÅL, Vårdö ÅL, Föglö ÅL), kunʼnʼa (Vårdö ÅL, Kumlinge ÅL), kɷnʼd (Kökar ÅL, Kumlinge ÅL), kɷnʼnʼa (Brändö ÅL, Houtskär ÅB), kunʼd (Kumlinge ÅL), konn (Brändö ÅL), kɷnʼdʼ (Houtskär ÅB), kund (Korpo ÅB, Nagu ÅB, östra Nyland), kundu (Nagu ÅB), kɷndɷ (Pargas ÅB), kɷ:nd (Strömfors NL), kanna (Vörå ÖB), kɷnʼnʼo (Kökar ÅL, Kumlinge ÅL), kɷnʼⱺ (Houtskär ÅB), kɷni (Pyttis NL)

Examples

• ja kɷnd kattse:s (:katekesen) fron pⱸrmo ti pⱸrmo (Karleby ÖB)
• ha kɷnd bara fösta vässɷ (Terjärv ÖB)
• ja kɷna hⱸila abⱸsⱸboɷtjⱸn to ja böra skoɷḷan (Korsholm ÖB)
• an kɷna mytji histɷrjɷr (Malax ÖB)
• anʼ kɷnʼdʼ barⱺ tvⱺ: (:två visor) (Houtskär ÅB)
• kan tɷ ɷ:rdⱸn re: (:bokstäverna redan)? (Karis NL)
• he såm int fä:n kann he kann studentren sa: färriga gumman (Borgå NL)
• ja kɷnd a:bisbɷ:kⱸn u:tantill (Esbo NL)
• fa:sfar mi:n kɷnd int na svensk (Karleby ÖB)
• i goåḷin bräivär så va e än kvinn såm konna finsk (Närpes ÖB)
• han såm inga finskå kund (Nagu ÅB)
• nɷ kɷnd dåm så myky svⱸnska at man fikk va man bijä:ra (Tenala NL)
• si den kond då all sårtärs språ:k den (Kyrkslätt NL)
• di sat tär i nä:rheitä, tömti fogla, so ja kɷnd sku:t döm (Terjärv ÖB)
• ⱸin moɷdä(r) kann fø:d opp ti:i bå:n, mⱸn ti:i bå:n rå:där it mⱸ: ti fø:d ⱸin moɷdär (Munsala ÖB)
• teide hallonkasan (:-buskarna) ji fö ga:mbäḷ ti konn bje: (:bära) na mytji hallår (Kvevlax ÖB)
• a gräuma opp vaʔnⱸ (:grumlade upp vattnet) so ja int kɷna ga öut sⱸ:m (:gå i för att bada) (Malax ÖB)
• ta besslä u:r munn po märrän so kann än ä:ta bätträ (Vårdö ÅL)
• ja ha:d nɷ:g kɷnʼnʼa jɷ:rṭ ä ⱸ gⱺ:r (Houtskär ÅB)
• u:rmakarn gjo:rd et ry:slit li:tet u:r han, en fikkḷåkkå, så li:tn såm-n kund (Nagu ÅB)
• an kan förkla:r ⱸ bⱸtrⱸ (Kimito ÅB)
• (väderkvarnen) kɷnd svⱸŋgas rɷntärikriŋg (Tenala NL)
• int kan ja o int i:s ja (Sibbo NL)
• (sjörået) hadd so laŋŋa tissar att ɷn kund kast dom ɷp hä:rḍon (:över axeln) (Liljendal NL)
• ⱸ va bara ʃtjinn o bara bⱸin, man skɷ a kɷna rⱸkn tarmana (Pyttis NL)
• an kann bara an i:ss (Kvevlax ÖB)
• han li:te freista assit kann (:den som föga försöker kan intet) (Bergö ÖB)
• vilja ä kɷnʼnʼa (Brändö ÅL)
• (han var så säker på handen) so a kɷnd va:r ti u:rmakar (Purmo ÖB)
• he bḷå:st så fy:ra tjärngar int kond håll i: eit kaḷvstjinn fast he va sto:r håḷi mitt i: (Nykarleby ÖB)
• ja va so a:ndtrɷtin to ja kå:m inn so ja vila int kɷnn ta:ḷ (Korsholm ÖB)
• (plagget spände) so di vela ju int kɷnn få a:ndas (Närpes ÖB)
• nu ä ja so trø:t at ja int kann sⱸij stritjilon (Pernå NL)
• to kɷnd int a ritti bihärsk si (Terjärv ÖB)
• int vila döm kɷnn hald sⱸ (Oravais ÖB)
• poikin kunna int bⱸgri:pa va prⱸdika:t o subjⱸkt sku bⱸty:da när in komm tⱸ skɷ:ḷan (Vårdö ÅL)
• han kond int håll sei längär (Karis NL)
• ja kan int sⱸi ⱸ so de: po ra:k arm (Karleby ÖB)
• ja kan int ɷpa minn mⱸ (:påminna mig) (Strömfors NL)
• to a tɷ: ⱸit fi:n-i spø:d o bḷiska to kɷnd a få: nå:ḷstsyrɷ (:fladdermusen) (Purmo ÖB)
• ja konn int hört mä (:hejda mig, stanna) uttan fo:r mä fa:rt inn i hå:ḷä (Brändö ÅL)
• kan du stjäl bässn å:v ånån så få:r du va mästartju:v (Lappträsk NL)
• ti so int kɷnd danss rɷ:a sⱸ a:lⱸiss (:på annat sätt) (Nedervetil ÖB)
• ty kann int (h)anss yksⱸ (:hantera en yxa) (Esse ÖB)
• bɷå:nⱸ joldrar förⱸn di kann taḷ (Malax ÖB)
• ja: ha åkkså kunna å:ki (:åkt, dvs. åka) skrinnskɷ:r (Hammarland ÅL)
• han kund läsa (Nagu ÅB)
• int va an nogon bɷ:ndⱸ som int kɷnd jör ot si tjö:rjihö:r (:kördon) o toko ʃölv (Pojo NL)
• dom kɷnd it lⱸs innanföri (:innantill) (Karis NL)
• han lå:dist skri:va fast an iŋga kund (Pernå NL)
• nɷ: kann tu vara hövolø:s (Karleby ÖB)
• hⱸ jⱸ ɷtrɷ:ḷit so han kann hiⱸ:v i: sⱸ (Närpes ÖB)
• poikä, poikä so-ddu kann bjä:ḷa (:ropa) (Vårdö ÅL)
• nɷ: kann ⱸ:n dⱸl folk va snå:la (Karis NL)
• (i sovsäck av renskinn) skɷ a ha kɷna sova fast po i:sn (:om det gällde) (Larsmo ÖB)
• ha jämbra sä så a vild int kona ly:das på: a (:höra på honom) (Esse ÖB)
• ja kann int skå:d hⱸ nain ska ga o da:ngäḷ hⱸila dagan (Korsholm ÖB)
• (spökerier) såm dåm int kund sta: u:t me (Liljendal NL)
• mⱸn hⱸ var so ka:lt ti: u:t so ja int kɷnd ga: fron kaffikɷppⱸ hⱸldⱸr (Karleby-Nedervetil ÖB)
• to kond int läta bḷi he de: (Nykarleby ÖB)
• kann ni to trɷ, kḷä:da hans va:lt ti kost trⱸ:titri: markk? (Nedervetil ÖB)
• men kan ni tro: kva an sa:? (Närpes ÖB)
• kan du tikka (:tänka dig) at han hälssa po-mmä (han som är så förnäm)? (Hammarland ÅL)
• int hadd man kuna trɷ: at... (Borgå NL)
• han kɷnna int tjø:r na anna ⱸn i ga:and (:i skritt, eftersom hästen var dräktig) (Oravais ÖB)
• kann dɷ ga: i goɷd fyr hⱸ ⱸ jⱸ sant? (Vörå ÖB)
• ska stⱸikas föṣṭ innan an kan sⱸt døm i kamsbrø: (Vörå ÖB)
• an kann noɷ ⱸ:ld mⱸ bḷa:ndvⱸdin to int ⱸ ji so ka:lt (:kallt) (Korsholm ÖB)
• mⱸn ja tykt ja kɷna int säij hⱸ hⱸldär (Korsnäs ÖB)
• nɷ ha ja kɷnna holli ot si:don (Snappertuna NL)
• ja kann kvikka ta:g stikk pannån i bakuu:n (Pernå NL)
• han tykt änn knåbbn kund dåg ti smidistabba (:underlag för städ) (Liljendal NL)
• härrn va missnöjdär övär de men kond ingiting gära ti sa:kin (Sjundeå NL)
• kva kund ja jör tä:rtil? (Pernå NL)
• (kon är så illa däran) so intt dzu:rlä:karn kann na: ot i (Terjärv ÖB)
• va skɷ a kɷna ot hⱸ som i mä:fø:t (:är medfött) (Esse ÖB)
• hⱸ kɷnd ga göuḷɷt (:galet) om i skɷ vila til (Esse ÖB)
• tå ⱸ jⱸ in ståɷr ri:a så kan ⱸ ga: ne:stan aṣṣtɷn stjy:ḷar ti vaḷin sⱸtɷ (:aderton skylar i varje rad) (Vörå ÖB)
• he je funu (:väl) så la:ng sedan he karin henars fo:r bårt (till Amerika) så int kann e funu va me hånåm (Närpes ÖB)
• än e inga bätär vädär kund bḷi: (Nagu ÅB)
• aij nⱸij, hⱸ kan int va sant! (Borgå NL)
• hⱸ kund ha gandji värrⱸ som ⱸ djikk (Pernå NL)
• ja kɷnd intt anna än skratt (Nedervetil ÖB, Tusby NL)
• vi kɷna int anna, vi motta jöḷp dom (Solf ÖB)
• ni kann int anna jä:r än hikär å skratt (:fnittra o. skratta) (Petalax ÖB)
• va stri:dand dåm kan va: (Malax ÖB)
• hu:r dⱸ kunna bḷitt sⱺ: dⱸ vete tu:san dⱸ (Saltvik ÅL)
• at ä kunʼnʼa gå: so luŋtt at dom anʼdra inʼt visst po må:rⱺninʼ (Kumlinge ÅL)
• nɷ kan ⱸ va ⱸt himla vⱸdär (Karis NL)
• (de frågade) åm döm ska kon ga på ju:ḷdansin (Vörå ÖB)
• ska vi nu kon bry:t såndär e häilt brö: nu ti aftonvaḷin? (Närpes ÖB)
• så sko han gå: ti mölnarn å frå:g åm han sko kon få: mala li:te (Karis NL)
• så frä:ga dåm åmm dåm int sku kuni foå: nattva:rd (Pyttis NL)
• hø: dɷ, ja tykkä dɷ skɷ nɷ kɷnn skod na li:ti bⱸtär ⱸtt dømdⱸ hⱸstkonilan (Vörå ÖB)
• di a jɷ kɷna fa: (:hade ju kunnat ge sig av) li:ti ti:dian (Bergö ÖB)
• ja laga ⱸt rama mjöḷdrⱸksⱸmbar ot an (:ett duktigt ämbar med mjöl o. vatten, åt hästen) fⱸ ⱸ kɷna nɷ: bⱸhyø:vs o to an a drⱸiji ⱸt stɷ:t tjⱸrrlass toḍḍⱸ la:ŋg-an vie:g (Lappfjärd ÖB)
• du: ha: kunna tjö:ri si:dⱸsme: (:längsmed) (Vårdö ÅL)
• han reiv e:ld på stikkå fast-n ha kuna ta: ått se ur spi:sn (Nagu ÅB)
• (en sådan missdådare) kann far tjä:n ry:ssn (Nyland)
• så kan et ta kå:rdan å ollkårjin me de så få:r vi taḷas vö:r na mäir (Närpes ÖB)
• om du går inn i bɷ:dän no:gi kann du tjö:p litä spi:k ot mä (Vårdö ÅL)
• tu kan ga: ti: (Liljendal NL)
• so döm motta kom mⱸ ⱸ pɷ mⱸtt (:med utfallsdiket, på mina ägor), kan dɷ på:stå: hⱸ va oɷre:t (Vörå ÖB)
• nå skaffa dom sä (järnplogar) po stɷ:ra gⱺ:ḷar i faṣṣḷandä ti:digarä kann ja väl föṣṭå: (Jomala ÅL)
• hⱸ de: hⱸ skɷ intt ja ha kɷna trɷ: (Larsmo ÖB, Nedervetil ÖB)
• ho:n ha väl gott hon, kanʼ ja föṣṭo: (Brändö ÅL)
• (jag) kond folar (:väl) tänka he sko va en tålin tär stry:kare (Ingå NL)
• hⱸ ⱸ so an skɷ kɷna gro:t bḷɷ:dⱸ (Karleby ÖB)
• hⱸ va so hⱸmst so an kɷna hi:sn (Vörå ÖB)
• ja kan ra:kt skratta (Geta ÅL)
• man kund ha blivi tasså me mindär (Pernå NL)
• hɷn strⱸta tsɷ:slⱸ (:spände kjolen) so ho:rt okriŋg sⱸ so ɷn nantin kɷnd (Nedervetil ÖB)
• so stortsin (:död) som ⱸin rä:v kan vara (Terjärv ÖB)
• vi ska förṣö:k bɷ:ta ä so gott vi kann (Vårdö ÅL)
• hⱸstan drɷ: int så dikt som dom sku kuni (Lappträsk NL)
• lⱸgg int katto vara mⱸ smo:bo:na, hⱸ kan ta: döm i stru:pa (Karleby ÖB)
• ha kann va: biti (:bli biten, om man går för nära) (Esse ÖB)
• (är han hemma?:) ja kan int sⱸi, han kɷnna nɷ: sna:rt va bort o (Korsholm ÖB)
• kröst int ɷå:p so hɷå:t (:tryck inte på så hårt), hⱸ kɷnna ga sondär (Närpes ÖB)
• hanʼ a nɷ: kunʼnʼa släijjä sɷnʼdär (:kunde ha slagit sönder) alʼlʼisamman om anʼ a vilʼlʼa (Kumlinge ÅL)
• anʼ a kɷnʼnʼa kymø ⱸ i:sinʼ (:gått ner sig på isen), hanʼnʼ me: (Houtskär ÅB)
• dⱸ ha kɷna fari krä:k inn annorṣ (Karis NL)
• man kond en vakär da: bli: u:tan ma:t (Kyrkslätt NL)
• kattn fikk inga kåma inn i stalle, för tå kund hästn dö: (Liljendal NL)
• kan du koma o jälp mⱸ (Karleby ÖB)
• man sku kunʼnʼ fa:r u:t o lⱸita (Kumlinge ÅL)
• hⱸ kanʼ nɷ:g va stɷ:rär rⱸsk mä hanʼtänn sⱸgḷaʃɷ:ninʼ (Brändö ÅL)
• man ve:t int va å:rata:l an kan va fö:ddär (Ingå NL)
• (vill du ha en sup?:) takk de kan no: bihö:vas (Kyrkslätt NL)
• hⱸ kund va bra: ti ha: (Borgå NL)
• hⱸ kann jɷ hⱸnd (Nedervetil ÖB)
• han ska aldⱸr tjinn (:tvista) mⱸ gambⱸl foltji, ana an ska sⱸij ’kan vara, kan vara’ (Nykarleby ÖB)
• noɷ skɷ hⱸ a kɷnna ga då:ḷit (Kvevlax ÖB)
• noɷ kann ⱸ va solis (:på så sätt) (Malax ÖB)
• ja:, kann hⱸnda dⱸ (Saltvik ÅL)
• so kɷnd ⱸ va jinom vattnⱸ (Karis NL)
• ’kann vara’ få:r man svara när gamalt fålk ju:gär (Tusby NL)
• (du får följa med) he kan hända än ja kan hav nyttå å: de (Liljendal NL)
• sjø:n kan vara in fämm famm dzy:p po mittn (Terjärv ÖB)
• dom kɷna funu (:väl) bara va ⱸn toḷv ɷå:r o sodⱸ (Lappfjärd ÖB)
• (öarna) som iŋga ä störrⱸ som at ⱸ störṣṭa kanʼ va: ⱸin haḷv mi:l hⱸlʼdär so: (Brändö ÅL)
• di:tji kund nu ha vari fɷ:tsbrⱸitt (Liljendal NL)
• ⱸn skɷ:skḷɷbb kan vara o:vḷaŋg o hⱸ kan vara stsyni (:ganska) trind o hⱸ kan vara ḷⱸŋgⱸr o smaḷari mⱸn hⱸ ska vara ḷi:ti hø:gⱸr (Karleby ÖB)
• sombäḷ kan jɷ va bra: (Oravais ÖB)
• ⱸ kann va ⱺå:v i stobb ⱸlo na tolidⱸ: (Malax ÖB)
• bḷekkpḷⱺ:tar o va: dom kunna hitt pⱺ: tⱸ skramḷa mⱸ (Saltvik ÅL)
• hanʼ kan ha jɷ:rṭ ⱸ ɷ:førvarandⱸs (:av oaktsamhet) (Iniö ÅB)
• dⱸ va kå:lrøttär o tɷrnips o dⱸ kɷnd va fɷ:därbⱸ:tor o (Karis NL)
• tär hⱸim kɷnd vi vara in tolv trättɷ jɷ:n (:personer) kriŋg bɷ:li (Terjärv ÖB)
• po Brɷnshoḷman fⱸstas ⱸ ali mⱸst so somli kɷna kḷotär (:slösa bort) ⱸnda ti ti:ⱸ mark (Jeppo ÖB)
• bå:tin kɷna drⱸ:g (:förlora höjd) to man kryssa (Korsholm ÖB)
• (gråsälarna) kona va så arg så di jämst (:rentav) ha rivi såndär kḷe:dren på py:taren (:fångstmännen) (Korsnäs ÖB)
• (på böndagarna) jie: ju int ɷŋŋdⱺɷmin u:t hⱸldär, anⱸn just om kvie:ldan kɷna di nu ga inn ti grannin (Närpes ÖB)
• fjɷ:ṭⱺn da:gar, dä kunʼd nu hända alʼti dä hö:stati:d (Kumlinge ÅL)
• o fiʃʃinʼ kɷnʼ döy po vⱸ:inʼ i storm o mɷ:tvinʼd (Brändö ÅL)
• sombäḷ mo:rṇar sⱺ kɷnʼdʼ ⱸ va hø:ga dri:vⱺr (Houtskär ÅB)
• fi:ln ska nɷ: vara loŋg o se:g mⱸn nɷ kɷnd dⱸ bli: vatn o klimppar o (Tenala NL)
• nɷk kan dⱸ bär å: ti Snapärtu:na tjörkan imillanå:t (Karis NL)
• ja ha itt nanstin kona me fḷässji (:fläsk) (Munsala ÖB)