unna – Swedish verb conjugation

Swedish verb forms of unna

Modern Swedish

In modern Swedish, verbs are not conjugated in person or number; the same verb form is used for all persons in singular and plural.

All Forms

Infinitiveunna
Presentunnar
Pastunnade
Imperativeunna
Supineunnat

Translations

  • indulge, to yield to a temptation

    • Synonyms & Antonyms

    Sample Sentences

    • Jag unnade mig en stor hamburgare efter löpturen (I allowed myself to have a big hamburger after the run)
    • Unna dig det! Det tycker jag du är värd. (Grant yourself that! I think you deserve it.)
    • Jag unnade honom en dag ledigt, för det var han värd (I gave him (allowed him to have) a day off, because he deserved it)
    • Jag unnar henne framgången (I do not begrudge her success)
    • I Osnabrück sysselsatte han sig, när tillfälle unnades honom, med ritning (In Osnabrück he occupied himself, when opportunity was granted him, with drawing)
    • Well, to be brief, the joy as fit occasions rise, I grudge you not (Goethe's Faust: Forest and Cavern) [Kort sagt: jag unnar honom sina funder Und kurz und gut, ich gönn Ihm das Vergnügen, (Goethe's Faust: Wald und Höhle)]

    Additional Information

    Etymology

    1. fsv. unna, förunna, önska, älska; jfr fd. unde, älska, förläna, nor. unne, låta få l. uppnå med glädje, fvn. unna, fsax. unnan, mnl. onnen, fht. unnan, mht. unnen, ge, skänka, feng. unnan (ä. eng. unne) medgiva, tillönska; i avljudsförh. till den germ. stam som äv. föreligger i got. ansts, gunst, ynnest, nåd (se AST). — Jfr GUNST, GYNNA, v.1, YNNEST References: 1
    2. From Old Swedish unna, from Old Norse unna, from Proto-Germanic *unnaną. Cognate with Icelandic unna, Danish unde, Norwegian unne, related Danish adjective yndig, Swedish verb gynna, German gönnen. See: Old Swedish 'unna', Old Norse 'unna', Proto-Germanic '*unnaną', Icelandic 'unna', Danish 'unde'.

    Verbs referencing "unna"

    Danish unde.

    Cognates

    See the 4 cognates of unna

    Swedish AD ~1900

    Until the beginning of the 20th century, Swedish verbs had distinct forms for singular and plural. The forms below show the verb conjugated in all moods, tenses, numbers, and persons.

    Gerund: unnande

    Indicative

    Present

    jagunnar
    duunnar
    han;honunnar
    viunna
    niunna
    deunna

    Perfect

    jaghar unnat
    duhar unnat
    han;honhar unnat
    viha unnat
    niha unnat
    deha unnat

    Past

    jagunnade
    duunnade
    han;honunnade
    viunnade
    niunnade
    deunnade

    Pluperfect

    jaghade unnat
    duhade unnat
    han;honhade unnat
    vihade unnat
    nihade unnat
    dehade unnat

    Future

    jagskulle unna
    duskulle unna
    han;honskulle unna
    viskola unna
    niskola unna
    deskola unna

    Future Perfect

    jagskulle ha(va) unnat
    duskulle ha(va) unnat
    han;honskulle ha(va) unnat
    viskola ha(va) unnat
    niskola ha(va) unnat
    deskola ha(va) unnat

    Conjunctive

    Present

    jagmå unna
    dumå unna
    han;honmå unna
    vimå unna
    nimå unna
    demå unna

    Perfect

    jagmå ha(va) unnat
    dumå ha(va) unnat
    han;honmå ha(va) unnat
    vimå ha(va) unnat
    nimå ha(va) unnat
    demå ha(va) unnat

    Past

    jagskulle unna
    duskulle unna
    han;honskulle unna
    viskulle unna
    niskulle unna
    deskulle unna

    Pluperfect

    jagskulle ha(va) unnat
    duskulle ha(va) unnat
    han;honskulle ha(va) unnat
    viskulle ha(va) unnat
    niskulle ha(va) unnat
    deskulle ha(va) unnat

    Conditional

    Present

    jagskulle unna
    duskulle unna
    han;honskulle unna
    viskulle unna
    niskulle unna
    deskulle unna

    Perfect

    jagskulle ha(va) unnat
    duskulle ha(va) unnat
    han;honskulle ha(va) unnat
    viskulle ha(va) unnat
    niskulle ha(va) unnat
    deskulle ha(va) unnat

    Imperative

    duunna
    viLåt oss unna
    niunna

    Swedish Dialects of Finland