knö – Swedish verb conjugation

Swedish verb forms of knö

Modern Swedish

In modern Swedish, verbs are not conjugated in person or number; the same verb form is used for all persons in singular and plural.

All Forms

Infinitiveknö
Presentknör
Pastknödde
Imperativeknö
Supineknött

Verbs conjugated like 'knö'

anförtro, avsky, avtvå, bebo, bero, beströ, beså, bete, betro, bo, bredså, bry, eftertrå, ernå, fly, flå, förebrå, förespå, förete, förmå, etc. (List truncated at 20 verbs)

Verbs similar to 'knö'

knä, ana, dö, ena, gno, gny, kana, klå, klä, knäa,

Translations

  • shoehorn, to use a shoehorn
  • Synonyms & Antonyms

    Sample Sentences

    • När kommunen till slut tog krafttag för att minska köerna inom förskolan gjorde man det inte genom utbyggnad och nyanställning av förskollärare, utan genom att knö in ännu fler barn på redan existerande avdelningar. (When the municipality finally made an effort to reduce lines to the preschools, it was not done through expansion and hiring of new preschool teachers, but by squeezing even more children into pre-existing departments.) [2010, “Lagstifta om dagisgrupper”, in Göteborgs-Posten:]
    • I morgon kan de som inte är inbjudna till invigningen ta en frukost och knö med kändisar. (Tomorrow it is possible for those who are not invited to the inauguration to have breakfast and hustle with celebrities.) [2012, “Posthuset får nytt liv”, in Göteborgs-Posten:]
    • Det är trångt i dörren till stolpboden så här års men man kan alltid knö sig in. (It’s crowded by the door to the granary this time of year, but it’s always possible to push one’s way through.) [2008, Alf Isemo, “Att skilja äpplen från päron”, in Göteborgs-Posten:]

    Additional Information

    Etymology

    From knå, a dialectal short form of standard Swedish knåda (“to knead”), with western Swedish vowel fronting /oː/ > /œː/, sometimes represented in dialectal writing with a circumflex ⟨ô⟩, compare gôr-. From Old Swedish knodha, from Old Norse knoða, from Proto-Germanic *knudaną. See: Proto-Germanic '*knudaną'.

    Cognates

    -

    Swedish AD ~1900

    Until the beginning of the 20th century, Swedish verbs had distinct forms for singular and plural. The forms below show the verb conjugated in all moods, tenses, numbers, and persons.

    Gerund: knöende

    Indicative

    Present

    jagknör
    duknör
    han;honknör
    viknö
    niknö
    deknö

    Perfect

    jaghar knött
    duhar knött
    han;honhar knött
    viha knött
    niha knött
    deha knött

    Past

    jagknödde
    duknödde
    han;honknödde
    viknödde
    niknödde
    deknödde

    Pluperfect

    jaghade knött
    duhade knött
    han;honhade knött
    vihade knött
    nihade knött
    dehade knött

    Future

    jagskulle knö
    duskulle knö
    han;honskulle knö
    viskola knö
    niskola knö
    deskola knö

    Future Perfect

    jagskulle ha(va) knött
    duskulle ha(va) knött
    han;honskulle ha(va) knött
    viskola ha(va) knött
    niskola ha(va) knött
    deskola ha(va) knött

    Conjunctive

    Present

    jagmå knö
    dumå knö
    han;honmå knö
    vimå knö
    nimå knö
    demå knö

    Perfect

    jagmå ha(va) knött
    dumå ha(va) knött
    han;honmå ha(va) knött
    vimå ha(va) knött
    nimå ha(va) knött
    demå ha(va) knött

    Past

    jagskulle knö
    duskulle knö
    han;honskulle knö
    viskulle knö
    niskulle knö
    deskulle knö

    Pluperfect

    jagskulle ha(va) knött
    duskulle ha(va) knött
    han;honskulle ha(va) knött
    viskulle ha(va) knött
    niskulle ha(va) knött
    deskulle ha(va) knött

    Conditional

    Present

    jagskulle knö
    duskulle knö
    han;honskulle knö
    viskulle knö
    niskulle knö
    deskulle knö

    Perfect

    jagskulle ha(va) knött
    duskulle ha(va) knött
    han;honskulle ha(va) knött
    viskulle ha(va) knött
    niskulle ha(va) knött
    deskulle ha(va) knött

    Imperative

    duknö
    viLåt oss knö
    niknö

    Swedish Dialects of Finland