gnida – Swedish verb conjugation

Swedish verb forms of gnida

Modern Swedish

In modern Swedish, verbs are not conjugated in person or number; the same verb form is used for all persons in singular and plural.

All Forms

Infinitivegnida
Presentgnider
Pastgned
Imperativegnid
Supinegnidit

Verbs conjugated like 'gnida'

angripa, anrida, anstiga, avdriva, avglida, avgnida, avknipa, avlida, avrida, avskrida, avskriva, avslita, avstiga, avsvida, avvrida, bakvrida, bedriva, begripa, beknipa, bekvida, etc. (List truncated at 20 verbs)

Verbs similar to 'gnida'

glida, guida, nida, snida, anda, ända, anrida, avgnida, bida, blida,

Translations

  • rub, to move one object while maintaining contact with another object over some area
  • rub, to scour; to burnish; to polish; to brighten; to cleanse
  • Synonyms & Antonyms

    Synonyms

    gno
    gnugga, polera, putsa, stryka
    snåla
    spara, gneta

    Sample Sentences

    Additional Information

    gnida
    gnugga, gno, stryka
    [A gnider x (med y)]

    Engelsk översättning
    rub, scrape

    Exempel

    gnida sig i ögonen---rub one's eyes

    Sammansättningar/avledningar

    gnidning -en---rubbing


    Svenskt uppslagsord
    gnider gned gnidit gnid! gnida verb
    snåla, spara
    [A gnider]

    Engelsk översättning
    be stingy

    Exempel

    spara och gnida---pinch and scrape

    Etymology

    1. fsv. gnidha, motsv. d. gnide (i ä. d. med parallellformen nithe), mnt. gnīden, fht. gnītan (med parallellformen knītan), feng. gnīdan (med parallellformen cnīdan); jfr med kort rotvokal isl. gnĭða (pret. -ade), gnida; till en germ. stam gnið-, utgående från en ieur. rot ghni-, gni-, skrapa, skava o. d. (jfr gr. κνίζω, riva, lit. knìsti, skava m. m.). Ordet är i fsv. (liksom i d.) möjl. lånat från mnt. — Jfr GNET, GNISTA, sbst., GNISTRA, v.2 References: 1
    2. From Old Norse gníða, from Proto-Germanic *gnīdaną. Cognate with Danish gnide and English gnide. See: Proto-Germanic '*gnīdaną', Danish 'gnide', English 'gnide'.

    Verbs referencing "gnida"

    Middle English gniden.

    Cognates

    See the 3 cognates of gnida

    Swedish AD ~1900

    Until the beginning of the 20th century, Swedish verbs had distinct forms for singular and plural. The forms below show the verb conjugated in all moods, tenses, numbers, and persons.

    Gerund: gnidande

    Indicative

    Present

    jaggnider
    dugnider
    han;hongnider
    vignida
    nignida
    degnida

    Perfect

    jaghar gnidit
    duhar gnidit
    han;honhar gnidit
    viha gnidit
    niha gnidit
    deha gnidit

    Past

    jaggned
    dugned
    han;hongned
    vignedo
    nignedo
    degnedo

    Pluperfect

    jaghade gnidit
    duhade gnidit
    han;honhade gnidit
    vihade gnidit
    nihade gnidit
    dehade gnidit

    Future

    jagskulle gnida
    duskulle gnida
    han;honskulle gnida
    viskola gnida
    niskola gnida
    deskola gnida

    Future Perfect

    jagskulle ha(va) gnidit
    duskulle ha(va) gnidit
    han;honskulle ha(va) gnidit
    viskola ha(va) gnidit
    niskola ha(va) gnidit
    deskola ha(va) gnidit

    Conjunctive

    Present

    jagmå gnida
    dumå gnida
    han;honmå gnida
    vimå gnida
    nimå gnida
    demå gnida

    Perfect

    jagmå ha(va) gnidit
    dumå ha(va) gnidit
    han;honmå ha(va) gnidit
    vimå ha(va) gnidit
    nimå ha(va) gnidit
    demå ha(va) gnidit

    Past

    jagskulle gnida
    duskulle gnida
    han;honskulle gnida
    viskulle gnida
    niskulle gnida
    deskulle gnida

    Pluperfect

    jagskulle ha(va) gnidit
    duskulle ha(va) gnidit
    han;honskulle ha(va) gnidit
    viskulle ha(va) gnidit
    niskulle ha(va) gnidit
    deskulle ha(va) gnidit

    Conditional

    Present

    jagskulle gnida
    duskulle gnida
    han;honskulle gnida
    viskulle gnida
    niskulle gnida
    deskulle gnida

    Perfect

    jagskulle ha(va) gnidit
    duskulle ha(va) gnidit
    han;honskulle ha(va) gnidit
    viskulle ha(va) gnidit
    niskulle ha(va) gnidit
    deskulle ha(va) gnidit

    Imperative

    dugnid
    viLåt oss gnida
    nignid

    Swedish Dialects of Finland

    Examples in Swedish Dialects in Finland

    gnida (st.v.)
    kni:d (Karleby ÖB, Nedervetil ÖB, Terjärv ÖB, Kronoby ÖB, Öja ÖB, Larsmo ÖB, Esse ÖB, Pedersöre ÖB, Munsala ÖB, Oravais ÖB, Vörå ÖB, Björköby ÖB, Replot ÖB, Korsholm ÖB, Solf ÖB, Malax ÖB, Petalax ÖB, Pörtom ÖB, Korsnäs ÖB, Övermark ÖB, Närpes ÖB, Tjöck ÖB, Lappfjärd ÖB, Pyttis NL), ʔŋi:d (Larsmo ÖB, Pedersöre ÖB, Jeppo ÖB, Munsala ÖB, Oravais ÖB, Replot ÖB, Solf ÖB), gni:d (Kvevlax ÖB, Björköby ÖB, Replot ÖB, Bergö ÖB, Petalax ÖB, Lappfjärd ÖB, Sideby ÖB, Sastmola SK, Vittisbofjärd SK, Houtskär ÅB, Korpo ÅB, Nagu ÅB, Pyttis NL), ʔŋi:d(a) (Eckerö ÅL, Geta ÅL), gni:d(a) (Jomala ÅL, Saltvik ÅL, Vårdö ÅL, Kökar ÅL, Kumlinge ÅL, Brändö ÅL, Pargas ÅB, Kimito ÅB, Hitis ÅB, Finby ÅB, Tenala NL, Pojo NL, Snappertuna NL, Karis NL, Sjundeå NL, Sibbo NL, Borgå NL), gny:d(a) (Tenala NL), kni:d(a) (Borgå NL, Pernå NL, Liljendal NL, Lappträsk NL, Strömfors NL), gnⱸid, gnö:d (Hammarland ÅL)
    (alla anförda orter) , altern. (Larsmo ÖB, Pargas ÅB, Kimito ÅB, Hitis ÅB, Tenala NL) .
    Examples
    • ti bru:ka kni:d tär ⱸ tɷ: som så:rast (:där det gjorde mest ont) (Pedersöre ÖB)
    • ʔŋi:d goḷvi (Munsala ÖB)
    • ha-ddu gni:di hå:ḷ i byksaṣṣoḷä ijänn poikä (Vårdö ÅL)
    • so strödd inʼ taḷg på: o gnⱸid (Kumlinge ÅL)
    • ⱺ sⱺ gnäid dom vara:där (:masserade) (Houtskär ÅB)
    • ⱺ badda ⱺ gni:da mⱸ varmt (Hitis ÅB)
    • man knⱸid bikatro:dn mⱸ stry:klappn (Strömfors NL)
    • bakkʃu:ḷⱸ (:bakhjulet på cykeln) kni:där i: fö dⱸ (Närpes ÖB)
    • dörⱸn kni:där å:p (Tjöck ÖB)
    • hɷndin ʔŋi:dä ṣⱸ (Replot ÖB)
    • e spö:k (:en sköka) kå:m å börja kni:d se å ha:ld se oppet an (Närpes ÖB)
    • kattn ⱸ hä:r o gny:dar si (Tenala NL)
    • on gne:d se på an (:smekte honom) (Snappertuna NL)
    • hanʼ vil gni:d sä framm po anʼdras bⱸkostna (Kumlinge ÅL)
    • nɷ bar ⱸ ti gni:da ot nogo holl (Tenala NL)
    • gni:d ivä:g bara! (Tenala NL)