In modern Swedish, verbs are not conjugated in person or number; the same verb form is used for all persons in singular and plural.
All Forms
| Infinitive | svida |
| Present | svider |
| Past | sved |
| Imperative | svid |
| Supine | svidit |
Verbs conjugated like 'svida'
angripa,
anrida,
anstiga,
avdriva,
avglida,
avgnida,
avknipa,
avlida,
avrida,
avskrida,
avskriva,
avslita,
avstiga,
avsvida,
avvrida,
bakvrida,
bedriva,
begripa,
beknipa,
bekvida, etc. (List truncated at 20 verbs)
Verbs similar to 'svida'
kvida,
sida,
skida,
slida,
smida,
snida,
sveda,
svika,
svina,
svira,
Translations
Sample Sentences
-
Det sved åtminstone gott för en stund.
Additional Information
Etymology
1. fsv. sviþa, sveda, svida, motsv. fd. swide (d. svide, svie), nor.
svi, fvn. sviða med stark o. svag böjning (nor. nn.
svi(de)), sannol. till en parallellform av den rot som föreligger i lat. sidus, stjärna, lit. svidùs, blank. — Jfr SVEDA, sbst. o. v. References:
1 2
2. From Old Norse svíða, from Proto-Germanic *swīþaną. See: Proto-Germanic '
*swīþaną'.
Cognates
-
Until the beginning of the 20th century, Swedish verbs had distinct forms for singular and plural. The forms below
show the verb conjugated in all moods, tenses, numbers, and persons.