In modern Swedish, verbs are not conjugated in person or number; the same verb form is used for all persons in singular and plural.
All Forms
| Infinitive | skallra |
| Present | skallrar |
| Past | skallrade |
| Imperative | skallra |
| Supine | skallrat |
Verbs conjugated like 'skallra'
abalienera,
abandonnera,
abbreviera,
abdikera,
abila,
ablaktera,
abonnera,
abortera,
abradera,
absentera,
absolvera,
absorbera,
abstrahera,
accedera,
accelerera,
accentera,
accentuera,
acceptera,
accisera,
acklimatisera, etc. (List truncated at 20 verbs)
Verbs similar to 'skallra'
skalla,
skällra,
skillra,
skullra,
skvallra,
smallra,
åkalla,
ballra,
dallra,
eskalera,
Translations
rattle, to create a sound by shaking
Synonyms & Antonyms
Sample Sentences
Additional Information
Etymology
1. fsv. skaldra; jfr dan. o. nor. skaldre, t. dial. schallern; avledn. av stammen i SKALL, sbst.
3, SKALLA, v.
1 — Jfr SKALLER, sbst.
2, SKALLRA, sbst., SKALLRIG References:
1
2. Iterative form of skalla (compare Swedish klappra, Danish klapre), verbal derivative of skall (“clatter”). Inherited from Old Swedish skaldra f, to Old Swedish skald, skal (“clatter”). Old West Norse equivelants are Old Norse skjalla and skella but as secondary senses.
3. Cognate with Danish skaldre, Norwegian skaldre (“rattle”), dialectal German schällern, schallern. See: Danish '
skaldre', German, old spelling '
schällern'.
Until the beginning of the 20th century, Swedish verbs had distinct forms for singular and plural. The forms below
show the verb conjugated in all moods, tenses, numbers, and persons.