In modern Swedish, verbs are not conjugated in person or number; the same verb form is used for all persons in singular and plural.
All Forms
| Infinitive | skalla |
| Present | skallar |
| Past | skallade |
| Imperative | skalla |
| Supine | skallat |
Verbs conjugated like 'skalla'
abalienera,
abandonnera,
abbreviera,
abdikera,
abila,
ablaktera,
abonnera,
abortera,
abradera,
absentera,
absolvera,
absorbera,
abstrahera,
accedera,
accelerera,
accentera,
accentuera,
acceptera,
accisera,
acklimatisera, etc. (List truncated at 20 verbs)
Verbs similar to 'skalla'
åkalla,
kalla,
skala,
skalda,
skalka,
skålla,
skälla,
skallra,
skalma,
skavla,
Translations
head, to strike with the head
headbutt, to deliver a sharp blow
Synonyms & Antonyms
Additional Information
Etymology
1. jfr fd., d. skalde, t.
schallen; avledn. av SKALL, sbst.
3 sv. dial. skalla; jfr d. skalde; till SKALLE, sbst.
3 (i den bet. ’kalt l. skalligt huvud’ som föreligger i fsv. o. fvn.) l. till (stammen i) SKALLIG, adj.
2 — Jfr SKALLA, v.
3
2. jfr dan. o. nor.
skalle; avledn. av SKALLE, sbst.
3 — Jfr SKALLA, v.
2 References:
1 2 3 4
3. By surface analysis, skall + -a. Compare Dutch and German schallen. First attested in 1682.
Cognates
-
Until the beginning of the 20th century, Swedish verbs had distinct forms for singular and plural. The forms below
show the verb conjugated in all moods, tenses, numbers, and persons.