In modern Swedish, verbs are not conjugated in person or number; the same verb form is used for all persons in singular and plural.
All Forms
| Infinitive | kliva |
| Present | kliver |
| Past | klev |
| Imperative | kliv |
| Supine | klivit |
Verbs conjugated like 'kliva'
angripa,
anrida,
anstiga,
avdriva,
avglida,
avgnida,
avknipa,
avlida,
avrida,
avskrida,
avskriva,
avslita,
avstiga,
avsvida,
avvrida,
bakvrida,
bedriva,
begripa,
beknipa,
bekvida, etc. (List truncated at 20 verbs)
Verbs similar to 'kliva'
bliva,
kiva,
klia,
klira,
klyva,
kniva,
liva,
avliva,
blida,
bliga,
Translations
Additional Information
kliva gå med stora steg; klättra
[A kliver]
Engelsk översättning
stride; climb
Exempel
kliva ombord---climb aboard
Etymology
1. fsv. kliva, klyva; jfr sv. dial. kliva, klyva, ä. d.
klyve, klive, d.
klyve, nor. kliva, klyva, isl. klífa, mnl. cliven; av en germ. grundform klīƀan, eg.: klibba, klämmas fast vid, klättra, av germ. kliƀ- (se KLIBBA, v.). Med avs. på bet.-utvecklingen jfr KLÄTTRA References:
1 2
2. From Old Swedish klīva, from Old Norse klífa, from Proto-Germanic *klībaną. See: Old Swedish '
kliva', Proto-Germanic '
*klībaną'.
Verbs referencing "kliva"
English
clive.
Until the beginning of the 20th century, Swedish verbs had distinct forms for singular and plural. The forms below
show the verb conjugated in all moods, tenses, numbers, and persons.