In modern Swedish, verbs are not conjugated in person or number; the same verb form is used for all persons in singular and plural.
All Forms
| Infinitive | yra |
| Present | yr; yrar |
| Past | yrde; yrade |
| Imperative | yra |
| Supine | yrat; yrt |
Verbs conjugated like 'yra'
abalienera,
abandonnera,
abbreviera,
abdikera,
abila,
ablaktera,
abonnera,
abortera,
abradera,
absentera,
absolvera,
absorbera,
abstrahera,
accedera,
accelerera,
accentera,
accentuera,
acceptera,
accisera,
acklimatisera, etc. (List truncated at 20 verbs)
Verbs similar to 'yra'
ära,
dra,
fyra,
hyra,
lyra,
myra,
pyra,
syra,
yla,
yrka,
Translations
Synonyms & Antonyms
Synonyms
- dilla
- svamla
Sample Sentences
-
Mellan tjocka bolstrar låg han och svettades och yrade och ropade på en snöstorm som det enda som kunde svalka honom.
Additional Information
Etymology
1. yr + -a, from Old Norse œra. Related to etymology 2.
2. Compare dialectal öra; cognate to Danish øre, Bambara øra, Norwegian Nynorsk øra. See: Danish '
øre', Norwegian, nynorsk '
øra'.
Cognates
-
Until the beginning of the 20th century, Swedish verbs had distinct forms for singular and plural. The forms below
show the verb conjugated in all moods, tenses, numbers, and persons.