In modern Swedish, verbs are not conjugated in person or number; the same verb form is used for all persons in singular and plural.
All Forms
| Infinitive | vänja |
| Present | vänjer |
| Past | vande |
| Imperative | vänj |
| Supine | vant |
Verbs conjugated like 'vänja'
avvänja,
dvälja,
dväljas,
invälja,
kvälja,
omvälja,
rundsmörja,
svälja,
tillvänja,
utvälja,
välja,
vänja,
återvälja,
Verbs similar to 'vänja'
tänja,
vädja,
väja,
välja,
vämja,
vända,
vänta,
värja,
ända,
ärja,
Translations
wont, To make (someone) used to; to accustom
wont, To be accustomed
inure, to take effect, or to benefit someone
Synonyms & Antonyms
Sample Sentences
-
Människan blir som hon vänjer sig, se!
Additional Information
Etymology
1. fsv. vänia; jfr fd. vænje (d. vænne, nor. bm.
venne), fvn., nor. nn. venja, fsax.
wennian (mlt. wennen), mnl., nl.
wennen, ffris. wenna, fht. (ge)wennen, wenian (mht. (ge)wenen, t.
gewöhnen), feng.
wenian, wennan (eng. wean); till den rot med bet.: älska l. tycka om, som äv. föreligger i VÄN, sbst. — Jfr VAN, adj. References:
1
2. From Old Swedish vænia, from Old Norse venja, from Proto-Germanic *wanjaną. See: Old Swedish '
vænia', Proto-Germanic '
*wanjaną'.
Verbs referencing "vänja"
English
wean, Old English
wenian, Danish
vænne.
Cognates
-
Until the beginning of the 20th century, Swedish verbs had distinct forms for singular and plural. The forms below
show the verb conjugated in all moods, tenses, numbers, and persons.