styrka – Swedish verb conjugation

Swedish verb forms of styrka

Modern Swedish

In modern Swedish, verbs are not conjugated in person or number; the same verb form is used for all persons in singular and plural.

All Forms

Infinitivestyrka
Presentstyrkar
Paststyrkade
Imperativestyrka
Supinestyrkat

Translations

  • corroborate, To confirm or support with additional evidence
  • Synonyms & Antonyms

    Sample Sentences

    • Jo, jag har hans porträtt, för att jag tycker om styrka, se!
    • Jag har satt opp hans porträtt bara som ett föredöme för alla som kommer ner i kajutan— och i alla hamnar, både här och utrikes, när det kommer ner skeppare och vi börja gräla om styrka, så visar jag på Karl XII, och var lugn för att alla känner till honom.

    Additional Information

    Etymology

    1. fsv. styrkia; motsv. fd. styrkæ (d. styrke), fvn. styrkja, nor. dial. styrkja; avledn. av det adj. som föreligger i fvn. styrkr, stark, i avljudsförhållande till STARK (jfr STYRKA, sbst.) References: 1
    2. From Old Swedish styrkia, from Old Norse styrkja, from styrkr (“strong”). See: Old Swedish 'styrkia'.

    Cognates

    -

    Swedish AD ~1900

    Until the beginning of the 20th century, Swedish verbs had distinct forms for singular and plural. The forms below show the verb conjugated in all moods, tenses, numbers, and persons.

    Gerund: styrkande

    Indicative

    Present

    jagstyrkar
    dustyrkar
    han;honstyrkar
    vistyrka
    nistyrka
    destyrka

    Perfect

    jaghar styrkat
    duhar styrkat
    han;honhar styrkat
    viha styrkat
    niha styrkat
    deha styrkat

    Past

    jagstyrkade
    dustyrkade
    han;honstyrkade
    vistyrkade
    nistyrkade
    destyrkade

    Pluperfect

    jaghade styrkat
    duhade styrkat
    han;honhade styrkat
    vihade styrkat
    nihade styrkat
    dehade styrkat

    Future

    jagskulle styrka
    duskulle styrka
    han;honskulle styrka
    viskola styrka
    niskola styrka
    deskola styrka

    Future Perfect

    jagskulle ha(va) styrkat
    duskulle ha(va) styrkat
    han;honskulle ha(va) styrkat
    viskola ha(va) styrkat
    niskola ha(va) styrkat
    deskola ha(va) styrkat

    Conjunctive

    Present

    jagmå styrka
    dumå styrka
    han;honmå styrka
    vimå styrka
    nimå styrka
    demå styrka

    Perfect

    jagmå ha(va) styrkat
    dumå ha(va) styrkat
    han;honmå ha(va) styrkat
    vimå ha(va) styrkat
    nimå ha(va) styrkat
    demå ha(va) styrkat

    Past

    jagskulle styrka
    duskulle styrka
    han;honskulle styrka
    viskulle styrka
    niskulle styrka
    deskulle styrka

    Pluperfect

    jagskulle ha(va) styrkat
    duskulle ha(va) styrkat
    han;honskulle ha(va) styrkat
    viskulle ha(va) styrkat
    niskulle ha(va) styrkat
    deskulle ha(va) styrkat

    Conditional

    Present

    jagskulle styrka
    duskulle styrka
    han;honskulle styrka
    viskulle styrka
    niskulle styrka
    deskulle styrka

    Perfect

    jagskulle ha(va) styrkat
    duskulle ha(va) styrkat
    han;honskulle ha(va) styrkat
    viskulle ha(va) styrkat
    niskulle ha(va) styrkat
    deskulle ha(va) styrkat

    Imperative

    dustyrka
    viLåt oss styrka
    nistyrka

    Swedish Dialects of Finland