kallna – Swedish verb conjugation

Swedish verb forms of kallna

Modern Swedish

In modern Swedish, verbs are not conjugated in person or number; the same verb form is used for all persons in singular and plural.

All Forms

Infinitivekallna
Presentkallnar
Pastkallnade
Imperativekallna
Supinekallnat

Translations

  • chill, to become cold

    • Synonyms & Antonyms

    Sample Sentences

    • Köttet kallnar fortare om man delar det i fler bitar än en åt gången. (The steak gets colder faster if one cuts it into more pieces than one at a time.)

    Additional Information

    Etymology

    1. fsv. kaldna; jfr d. koldne, nor. kaldna; avledn. av KALL, adj. Formerna med å (o) torde i sådana dial., där fsv. -ald icke övergått till -åld, -åll, utgå ifrån l. ha anslutit sig till KOLNA, kallna, från vilket de ofta äro svåra att skilja References: 1
    2. kall + -na

    Cognates

    -

    Swedish AD ~1900

    Until the beginning of the 20th century, Swedish verbs had distinct forms for singular and plural. The forms below show the verb conjugated in all moods, tenses, numbers, and persons.

    Gerund: kallnande

    Indicative

    Present

    jagkallnar
    dukallnar
    han;honkallnar
    vikallna
    nikallna
    dekallna

    Perfect

    jaghar kallnat
    duhar kallnat
    han;honhar kallnat
    viha kallnat
    niha kallnat
    deha kallnat

    Past

    jagkallnade
    dukallnade
    han;honkallnade
    vikallnade
    nikallnade
    dekallnade

    Pluperfect

    jaghade kallnat
    duhade kallnat
    han;honhade kallnat
    vihade kallnat
    nihade kallnat
    dehade kallnat

    Future

    jagskulle kallna
    duskulle kallna
    han;honskulle kallna
    viskola kallna
    niskola kallna
    deskola kallna

    Future Perfect

    jagskulle ha(va) kallnat
    duskulle ha(va) kallnat
    han;honskulle ha(va) kallnat
    viskola ha(va) kallnat
    niskola ha(va) kallnat
    deskola ha(va) kallnat

    Conjunctive

    Present

    jagmå kallna
    dumå kallna
    han;honmå kallna
    vimå kallna
    nimå kallna
    demå kallna

    Perfect

    jagmå ha(va) kallnat
    dumå ha(va) kallnat
    han;honmå ha(va) kallnat
    vimå ha(va) kallnat
    nimå ha(va) kallnat
    demå ha(va) kallnat

    Past

    jagskulle kallna
    duskulle kallna
    han;honskulle kallna
    viskulle kallna
    niskulle kallna
    deskulle kallna

    Pluperfect

    jagskulle ha(va) kallnat
    duskulle ha(va) kallnat
    han;honskulle ha(va) kallnat
    viskulle ha(va) kallnat
    niskulle ha(va) kallnat
    deskulle ha(va) kallnat

    Conditional

    Present

    jagskulle kallna
    duskulle kallna
    han;honskulle kallna
    viskulle kallna
    niskulle kallna
    deskulle kallna

    Perfect

    jagskulle ha(va) kallnat
    duskulle ha(va) kallnat
    han;honskulle ha(va) kallnat
    viskulle ha(va) kallnat
    niskulle ha(va) kallnat
    deskulle ha(va) kallnat

    Imperative

    dukallna
    viLåt oss kallna
    nikallna

    Swedish Dialects of Finland

    Examples in Swedish Dialects in Finland

    kallna (v.I)
    kalln (Karleby ÖB, Terjärv ÖB, Esse ÖB, Pedersöre-Purmo ÖB, Vörå ÖB), ka:ln (Korsholm ÖB, Malax ÖB, Korsnäs ÖB, Houtskär ÅB), ka:ldⱸn (Närpes ÖB, Lappfjärd ÖB), kallna (Nyland, Snappertuna NL), ka:lna (Föglö ÅL, Kumlinge ÅL, Brändö ÅL), ka:ldn (Nagu ÅB), ka:ldn(a) (Pargas ÅB), kal(d)na (Tenala NL), ka:ln(a) (Sibbo NL, Borgå NL, Liljendal NL, Strömfors NL, Pyttis NL)
    . bli kall, svalna, avkylas. (alla anförda orter) ; i förb. med av (Nagu ÅB) el. till (Nagu ÅB) el. ut (Närpes ÖB, Föglö ÅL) , ds.; i förb. med bort : bli kall el. stelna till (av skräck);
    Examples
    • (de slaktade djurkropparna) fi hⱸŋŋ tär tills di a kallna (Esse ÖB)
    • ɷ:nin va nⱸstan ka:ldna to (Lappfjärd ÖB)
    • (kaffepannan) ha ka:lna nu (Brändö ÅL)
    • för he ska ga: fåort så int haḷmn hindär ka:ldna po gåḷve fören man kåmbär å:t ti böri tryska (Pargas ÅB)
    • diskvatnⱸ kallnar för mi (Tenala NL)
    • kaffⱸ byri ka:ldⱸn u:t nu (Närpes ÖB)
    • ja ble: så räddär at altt kallna bårtt i: me (Snappertuna NL)