Etymology
1. nu (utom arkais.) nästan blott
2. intrans.: flyktigt se el. skåda, t. ex.
3. ögna i en bok, jfr Block 1708: 'ögna
4. uti thessa Anmärkningar' (ännu icke
5. med bibetyd. av flyktighet); förr (o.
6. mera undantagsvis ännu) även trans.:
7. se, skåda, Swedberg 1712: 'Ögnat och
8. åskodat Gudz Son', Bellman: 'ögnas af
9. en mild monark', 'ögnat sin mor' osv.
10. (se f. ö. nedan), kvar i dial.; jfr V.
11. Rydberg flerstädes trans, i betyd. 'betrakta',
12. t. ex. Vapensm.: 'harpolekaren (satt)
13. och ögnade .. ett bref' (jfr nedan), no.
14. øygna, bliva varse, även:
augna, da.
15. øine ds.; jfr mhty.
ougenen, visa, som
16. dock knappast står i direkt historisk
17. förb. med de nord. orden. En annan
18. bildning är fsv.
öghia, få ögonen på,
19. nå med ögonen = no.
øygja, ä. da.
øie
20. = got.
augjan, visa, mlty.
ôgen, fhty.
21. ougen. Till stammen i
öga; se även
22. förtona. -- Den trans. anv. hos
23. Rydberg i betyd. 'betrakta' beror på
24. medveten purism. I t. ex. Siste Ath. 1876
25. har ordet insatts i stället för tidigare
26. upplagors
betraktade. I betyd.
27. 'varsebliva' är
ögna en danism (el. i vissa
28. fall möjl. sydsvensk provinsialism), t. ex.
29. Strandberg flerst. (Hylén Spr. o. st.
30. 13: 198), Geijerstam, Bååth, H. Larsson
31. flerst. (utom de av Celander anf. st.
32. Spr. o. st. 4: 86 även i Poes. logik). I
33. denna senare anv. bör ordet undvikas
34. såsom för flertalet svenska läsare
35. vilseledande o. svårbegripligt.
36. From öga. Compare Norwegian øygna.
Verbs referencing "ögna"
Danish
øjne.