slippa – Swedish verb conjugation

Swedish verb forms of slippa

Modern Swedish

In modern Swedish, verbs are not conjugated in person or number; the same verb form is used for all persons in singular and plural.

All Forms

Infinitiveslippa
Presentslipper
Pastslapp
Imperativeslipp
Supinesluppit

Verbs conjugated like 'slippa'

anbinda, ansticka, avbinda, avdricka, avpricka, avrinna, avsitta, avspricka, avspringa, avsticka, avvinna, bakbinda, bebinda, befinna, befinnas, besitta, bespringa, binda, bispringa, bortrinna, etc. (List truncated at 20 verbs)

Verbs similar to 'slippa'

blippa, flippa, klippa, sippa, skippa, slappa, släppa, slimpa, slipa, dippa,

Translations

Synonyms & Antonyms

Synonyms

glida
slinta
slinka
släppa

Sample Sentences

Additional Information

slippa
inte behöva, komma ifrån (att); undgå; undvika
[A slipper x; A slipper (att) + INF]

Engelsk översättning
be excused from, be let off; escape; avoid, not have to

Exempel

hon slapp betala---she didn't have to pay
slippa (i)från alla bekymmer med matlagningen---get away from the trouble of having to cook meals
slippa undan med blotta förskräckelsen---escape by the skin of one's teeth

Etymology

1. fsv. slippa; jfr fd. slippæ (d. slippe), nor. slippe, fvn. sleppa (nor. dial. sleppa); möjl. besläktat med SLAMPA, v.; sannol. har ordet i sv. o. dan. i vissa anv. rönt påverkan av (m)lt. slippen, nl. slippen (av mnl. slippen) o. eng. slip (av meng. slippen), motsv. fht. slipfen (mht. slipfen, ä. t. o. t. dial. schlipfen), i avljudsförh. till fht. slīfan (se SLIPA, v.2); formerna med e o. ä (jfr fsv. sleppa, släppa) kan delvis möjl. utgöra motsvarigheter till fvn. sleppa (se ovan), men beror sannol. väsentligen på yngre (analogisk l., i vissa trakter, ljudlagsenlig) utveckling, i vissa fall möjl. på inverkan från SLÄPPA, v. (jfr anm. nedan). — Jfr OSLIPPLIG, SLIP, sbst.2, SLIP-, SLIPON, SLIPOVER, SLIPPA, sbst., SLIPPER, sbst.1 References: 1 2
2. From Old Swedish slippa, from Old Norse sleppa, from or related to Proto-Germanic *slīpaną (“to slide”). See: Old Swedish 'slippa', Proto-Germanic '*slīpaną'.

Verbs referencing "slippa"

Faroese sleppa, Icelandic sleppa, Danish slippe.

Cognates

See the 4 cognates of slippa

Swedish AD ~1900

Until the beginning of the 20th century, Swedish verbs had distinct forms for singular and plural. The forms below show the verb conjugated in all moods, tenses, numbers, and persons.

Gerund: slippande

Indicative

Present

jagslipper
duslipper
han;honslipper
vislippa
nislippa
deslippa

Perfect

jaghar sluppit
duhar sluppit
han;honhar sluppit
viha sluppit
niha sluppit
deha sluppit

Past

jagslapp
duslapp
han;honslapp
visluppo
nisluppo
desluppo

Pluperfect

jaghade sluppit
duhade sluppit
han;honhade sluppit
vihade sluppit
nihade sluppit
dehade sluppit

Future

jagskulle slippa
duskulle slippa
han;honskulle slippa
viskola slippa
niskola slippa
deskola slippa

Future Perfect

jagskulle ha(va) sluppit
duskulle ha(va) sluppit
han;honskulle ha(va) sluppit
viskola ha(va) sluppit
niskola ha(va) sluppit
deskola ha(va) sluppit

Conjunctive

Present

jagmå slippa
dumå slippa
han;honmå slippa
vimå slippa
nimå slippa
demå slippa

Perfect

jagmå ha(va) sluppit
dumå ha(va) sluppit
han;honmå ha(va) sluppit
vimå ha(va) sluppit
nimå ha(va) sluppit
demå ha(va) sluppit

Past

jagskulle slippa
duskulle slippa
han;honskulle slippa
viskulle slippa
niskulle slippa
deskulle slippa

Pluperfect

jagskulle ha(va) sluppit
duskulle ha(va) sluppit
han;honskulle ha(va) sluppit
viskulle ha(va) sluppit
niskulle ha(va) sluppit
deskulle ha(va) sluppit

Conditional

Present

jagskulle slippa
duskulle slippa
han;honskulle slippa
viskulle slippa
niskulle slippa
deskulle slippa

Perfect

jagskulle ha(va) sluppit
duskulle ha(va) sluppit
han;honskulle ha(va) sluppit
viskulle ha(va) sluppit
niskulle ha(va) sluppit
deskulle ha(va) sluppit

Imperative

duslipp
viLåt oss slippa
nislipp

Swedish Dialects of Finland