Etymology
jfr d. slagge, t.
schlacken, eng. slag; avledn. av SLAGG, sbst.
3 sv. dial. slagga; jfr d. dial. (Bornh.) slagga, bli våt, gå o. söla med smutsigt arbete, nor. dial. slagga, rinna över kanten på kärl, mlt., lt. slaggen, vara regnigt o. fuktkallt väder, regna fint l. stilla; till (stammen i) SLAGG, sbst.
4 (jfr SLAGGA, v.
5); jfr äv. sv. dial. (Finl.) slaga, slaska, gloppa. — Jfr SLAGGA, v.
3 sv. dial. (Finl.) slagga, gå, slå dank (i sht i fråga om att gå i slaskigt väglag); sannol. etymologiskt identiskt med SLAGGA, v.
2 — Jfr SLAGGA, v.
4 sv. slang slagga, lata sig, undandra sig tjänst, inte följa med på lektionen, sova (SoS
1914, s. 92), slagga sig, lägga sig (
Thesleff Förbrytarspr. 89 (1912)); sannol. samma ord som SLAGGA, v.3 — Jfr SLAGG, sbst.5 sv. dial. (Finl.) slagga, daska, slå till; sannol. intensiv- l. iterativbildning till stammen i SLAG, sbst.1, o. SLÅ, v. (jfr SLAGG, sbst.3, SLAGGA, v.2) References: 1 2 3 4 5