In modern Swedish, verbs are not conjugated in person or number; the same verb form is used for all persons in singular and plural.
All Forms
| Infinitive | locka |
| Present | lockar |
| Past | lockade |
| Imperative | locka |
| Supine | lockat |
Verbs conjugated like 'locka'
abalienera,
abandonnera,
abbreviera,
abdikera,
abila,
ablaktera,
abonnera,
abortera,
abradera,
absentera,
absolvera,
absorbera,
abstrahera,
accedera,
accelerera,
accentera,
accentuera,
acceptera,
accisera,
acklimatisera, etc. (List truncated at 20 verbs)
Verbs similar to 'locka'
blocka,
bocka,
docka,
flocka,
focka,
klocka,
kocka,
lacka,
läcka,
loka,
Translations
allure, to attempt to draw
attract, arouse interest
entice, to lure; to attract by arousing desire or hope
lure, to entice
tease, to entice
Synonyms & Antonyms
Sample Sentences
-
Nu borde vita lustjakter med blåsippsgirlander i master och rår och glada människor på däck under sång och musik stäva ut från alla stränder, ut på det lockande, glittrande vänliga havet.
-
Han lärde mig grönländarnas sätt att smyga på säl, att locka ejder och trutar— ty av en truts vingpennor skär man de starkaste tafsarna för fiskkrokar.
Additional Information
locka förmå någon (genom löften etc) att göra något (särskilt "dra till sig (genom övertalning)")
[A lockar b (till) att+INF; A lockar på x; x lockar a]
Engelsk översättning
entice
Exempel
locka
turister till staden---draw tourists to the city
locka någon att skratta---make sby laugh
locka på hunden---call the dog
Sammansättningar/avledningar
lock|pris -et---specially reduced
price
Svenskt uppslagsord
lockar lockade lockat locka(!) verb
göra el. vara lockig
Engelsk översättning
curl
Exempel
locka håret---curl hair
Etymology
1. fsv. lokka, lukka, vänligt förmå l. övertala; jfr d.
lokke, isl. lokka, mnt. locken, fht. lockôn (t. locken), lucken, feng.
loccian; jfr äv. lit. lugoti, bedja inställsamt; trol. till LJUGA
2. av t.
lochen, avledn. av loch, hål (se LOCK, sbst.
2). — Jfr -LOCK, n. sv. dial. lokka; inf. har sannol. urspr. varit lykkia (jfr LYCKA, v.
1), vars stamvokal ersatts av vokalen i pret. o. p. pf. (jfr
Hedström SydsmålFolkm. 1: 315 (1932)); jfr samma utveckling i d. lukke
3. biform till LUKA, rensa? References: 1 2 3 4 5
4. From Old Swedish lokka, lukka (“to kindly persuade”), from Old Norse lokka (“to lure, entice”), from Proto-Germanic *lukkōną (“to allure”), from Proto-Indo-European *lewgʰ- (“to lie”). Cognate with Icelandic lokka, Danish lokke. See: Proto-Germanic '*lukkōną', Icelandic 'lokka', Danish 'lokke'.
Until the beginning of the 20th century, Swedish verbs had distinct forms for singular and plural. The forms below
show the verb conjugated in all moods, tenses, numbers, and persons.