In modern Swedish, verbs are not conjugated in person or number; the same verb form is used for all persons in singular and plural.
All Forms
| Infinitive | infinna |
| Present | infinner |
| Past | infann |
| Imperative | infinn |
| Supine | infunnit |
Verbs conjugated like 'infinna'
anbinda,
ansticka,
avbinda,
avdricka,
avpricka,
avrinna,
avsitta,
avspricka,
avspringa,
avsticka,
avvinna,
bakbinda,
bebinda,
befinna,
befinnas,
besitta,
bespringa,
binda,
bispringa,
bortrinna, etc. (List truncated at 20 verbs)
Verbs similar to 'infinna'
befinna,
erfinna,
finna,
inbinda,
infånga,
inkänna,
inlinda,
inringa,
invinda,
anbinda,
Translations
Synonyms & Antonyms
Sample Sentences
Additional Information
infinna komma till avtalad plats
[A infinner sig]
Engelsk översättning
appear, attend, present oneself
Etymology
1. liksom d.
indfinde efter nt. infinden, infinnen o. t.
einfinden; av in- resp. ein- (se IN) o. finden (se FINNA) References:
1
2. in + finna. Compare German einfinden. See: German, old spelling '
einfinden'.
Cognates
-
Until the beginning of the 20th century, Swedish verbs had distinct forms for singular and plural. The forms below
show the verb conjugated in all moods, tenses, numbers, and persons.