hicka – Swedish verb conjugation

Swedish verb forms of hicka

Modern Swedish

In modern Swedish, verbs are not conjugated in person or number; the same verb form is used for all persons in singular and plural.

All Forms

Infinitivehicka
Presenthickar
Pasthickade
Imperativehicka
Supinehickat

Translations

  • hiccup, to hiccup

    • Synonyms & Antonyms

    Sample Sentences

    • Hon hickade (She hiccupped)

    Additional Information

    Etymology

    fsv. hikka, flämta, snyfta, hicka; jfr d. hikke, hicka, i ä. d. äv.: snyfta, nor. hikka, flämta, snyfta, nt. hicken, holl. hikken, hicka; antingen direkt ljudhärmande l. intensivbildning till sv. dial. hik(j)a, flåsa, motsv. d. hige, andas tungt, fika efter, jfr mnt. hīchen, hīgen, andas tungt (se HIKEN) References: 1

    Verbs referencing "hicka"

    English hiccup.

    Cognates

    See the 3 cognates of hicka

    Swedish AD ~1900

    Until the beginning of the 20th century, Swedish verbs had distinct forms for singular and plural. The forms below show the verb conjugated in all moods, tenses, numbers, and persons.

    Gerund: hickande

    Indicative

    Present

    jaghickar
    duhickar
    han;honhickar
    vihicka
    nihicka
    dehicka

    Perfect

    jaghar hickat
    duhar hickat
    han;honhar hickat
    viha hickat
    niha hickat
    deha hickat

    Past

    jaghickade
    duhickade
    han;honhickade
    vihickade
    nihickade
    dehickade

    Pluperfect

    jaghade hickat
    duhade hickat
    han;honhade hickat
    vihade hickat
    nihade hickat
    dehade hickat

    Future

    jagskulle hicka
    duskulle hicka
    han;honskulle hicka
    viskola hicka
    niskola hicka
    deskola hicka

    Future Perfect

    jagskulle ha(va) hickat
    duskulle ha(va) hickat
    han;honskulle ha(va) hickat
    viskola ha(va) hickat
    niskola ha(va) hickat
    deskola ha(va) hickat

    Conjunctive

    Present

    jagmå hicka
    dumå hicka
    han;honmå hicka
    vimå hicka
    nimå hicka
    demå hicka

    Perfect

    jagmå ha(va) hickat
    dumå ha(va) hickat
    han;honmå ha(va) hickat
    vimå ha(va) hickat
    nimå ha(va) hickat
    demå ha(va) hickat

    Past

    jagskulle hicka
    duskulle hicka
    han;honskulle hicka
    viskulle hicka
    niskulle hicka
    deskulle hicka

    Pluperfect

    jagskulle ha(va) hickat
    duskulle ha(va) hickat
    han;honskulle ha(va) hickat
    viskulle ha(va) hickat
    niskulle ha(va) hickat
    deskulle ha(va) hickat

    Conditional

    Present

    jagskulle hicka
    duskulle hicka
    han;honskulle hicka
    viskulle hicka
    niskulle hicka
    deskulle hicka

    Perfect

    jagskulle ha(va) hickat
    duskulle ha(va) hickat
    han;honskulle ha(va) hickat
    viskulle ha(va) hickat
    niskulle ha(va) hickat
    deskulle ha(va) hickat

    Imperative

    duhicka
    viLåt oss hicka
    nihicka

    Swedish Dialects of Finland

    Examples in Swedish Dialects in Finland

    hicka (v.I)
    hikk (Karleby ÖB, Nedervetil ÖB, Terjärv ÖB, Kronoby ÖB, Esse ÖB, Pedersöre ÖB, Nykarleby ÖB, Jeppo ÖB, Munsala ÖB, Oravais ÖB, Vörå ÖB, Maxmo ÖB, Kvevlax ÖB, Replot ÖB, Korsholm ÖB, Solf ÖB, Malax ÖB, Bergö ÖB, Petalax ÖB, Sastmola SK, Vittisbofjärd SK, Houtskär ÅB, Nagu ÅB, Pyttis NL), hⱸkk (Petalax ÖB, Pörtom ÖB, Korsnäs ÖB, Närpes ÖB, Sideby ÖB), høkk (Lappfjärd ÖB), hikka (Geta ÅL, Finström ÅL, Kumlinge ÅL), hikk(a) (Pargas ÅB, Tenala NL, Sibbo NL, Borgå NL)
    .
    Examples
    • tⱺ inʼ hikka sⱺ va inʼ ommta:ḷṭär ⱺ tⱺ skⱺ inʼ jiss väim som ta:ḷṭ omm inʼ ⱺ säij namnä tri: ga:ŋg ⱺ mista inʼ hikkⱺn sⱺ va: ⱸ hanʼnʼ dⱺ (Houtskär ÅB)
    • ⱸ vilʼdʼ ha mä:g tⱸ hikk ⱺ skratt barⱺ (Houtskär ÅB)
    • va hikkar du ett? (Petalax ÖB)