In modern Swedish, verbs are not conjugated in person or number; the same verb form is used for all persons in singular and plural.
All Forms
| Infinitive | dö |
| Present | dör |
| Past | dog |
| Imperative | dö |
| Supine | dött |
Verbs similar to 'dö'
be,
bo,
dia,
doa,
döda,
döma,
döna,
döpa,
döva,
dra,
Additional Information
dö sluta att leva, mista livet (bildligt om saker "försvinna, upphöra")
[A/x dör]
Engelsk översättning
die
Exempel
dö av svält---die of starvation
leendet dog på hennes
läppar---the smile died on her lips
Etymology
1. fsv. döia, dö(a), ipf. do(o) (ipf. konj. doghe), död(h)e, dödde, p. pf. n. döit, dööt, sv. dial. dö (ipf. do l. dödde), motsv. d. dø (ipf. døde, ä. d. äfv. do), isl. deyia (ipf. dó, deyði, p. pf. dáinn), fsax. dōjan med svag böjn., mnl. douwen, doyen, med svag böjn., fht. touwen (mht. touwen, töuwen) med svag böjn., eng. die (lånat fr. nord. spr.). Verbet tillhör en ieur. rot med bet.: bedöfva(s), kväfva(s). Jfr DÖD, sbst. o. adj., DÅNA, svimma, samt DANA(ARF); jfr äfv. DVÄLJA References:
1
2. From Old Swedish dø̄ia, from Old Norse deyja (“to die”) (compare English die), from Proto-Germanic *dawjaną, from Proto-Indo-European *dʰew-. Cognate with Norwegian Bokmål dø, Danish dø, Icelandic deyja. See: Old Swedish '
døia', English '
die', Proto-Germanic '
*dawjaną', Norwegian '
dø', Danish '
dø'.
Verbs referencing "dö"
Scots
dee, Finnish with old forms
delata, Danish
dø, Norwegian
dø.
Until the beginning of the 20th century, Swedish verbs had distinct forms for singular and plural. The forms below
show the verb conjugated in all moods, tenses, numbers, and persons.