benotian – Old English verb conjugation

Old English verb forms of benotian

Infinitive

benotian
benotienne

Participles

Presentbenotiende
Pastbenotod

Indicative

Present

1st sing.benotiġe
2nd sing.benotast
3rd sing.benotaþ
1st plur.benotiaþ
2nd plur.benotiaþ
3rd plur.benotiaþ

Past

1st sing.benotode
2nd sing.benotodest
3rd sing.benotode
1st plur.benotodon
2nd plur.benotodon
3rd plur.benotodon

Subjunctive

Present

1st sing.benotiġe
2nd sing.benotiġe
3rd sing.benotiġe
1st plur.benotiġen
2nd plur.benotiġen
3rd plur.benotiġen

Past

1st sing.benotode
2nd sing.benotode
3rd sing.benotode
1st plur.benotoden
2nd plur.benotoden
3rd plur.benotoden

Imperative

Singularbenota
Pluralbenotiaþ

Etymology

From be- + notian. More at note.

Sample Sentences

Cognates

-