Modern Swedish
In modern Swedish, verbs are not conjugated in person or number; the same verb form is used for all persons in singular and plural.
All Forms
| Infinitive | uppge; uppgiva |
| Present | uppger; uppgiver |
| Past | uppgav |
| Imperative | uppge; uppgiv |
| Supine | uppgivit; uppgett |
Verbs conjugated like 'uppgiva'
ange,
angiva,
avge,
avges,
avgiva,
avgivas,
bege,
begiva,
delge,
delgiva,
efterge,
eftergiva,
erftergiva,
formge,
formgiva,
frige,
frigiva,
förege,
föregiva,
ge, etc. (List truncated at 20 verbs)
Verbs similar to 'uppgiva'
uppliva,
uppriva,
uppdriva,
uppgöra,
upphäva,
uppleva,
uppöva,
upprita,
uppvisa,
utgiva,
Translations
Synonyms & Antonyms
Synonyms
- meddela
- ange
- säga
- påstå
Sample Sentences
Additional Information
Etymology
upp + giva
Cognates
-
Swedish AD ~1900
Until the beginning of the 20th century, Swedish verbs had distinct forms for singular and plural. The forms below
show the verb conjugated in all moods, tenses, numbers, and persons.
Gerund:
uppgivande
Indicative
Present
| jag | uppger; uppgiver |
| du | uppger; uppgiver |
| han;hon | uppger; uppgiver |
| vi | uppge |
| ni | uppge |
| de | uppge |
Perfect
| jag | har uppgivit; uppgett |
| du | har uppgivit; uppgett |
| han;hon | har uppgivit; uppgett |
| vi | ha uppgivit; uppgett |
| ni | ha uppgivit; uppgett |
| de | ha uppgivit; uppgett |
Past
| jag | uppgav |
| du | uppgav |
| han;hon | uppgav |
| vi | uppgåvo |
| ni | uppgåvo |
| de | uppgåvo |
Pluperfect
| jag | hade uppgivit; uppgett |
| du | hade uppgivit; uppgett |
| han;hon | hade uppgivit; uppgett |
| vi | hade uppgivit; uppgett |
| ni | hade uppgivit; uppgett |
| de | hade uppgivit; uppgett |
Future
| jag | skulle uppge |
| du | skulle uppge |
| han;hon | skulle uppge |
| vi | skola uppge |
| ni | skola uppge |
| de | skola uppge |
Future Perfect
| jag | skulle ha(va) uppgivit; uppgett |
| du | skulle ha(va) uppgivit; uppgett |
| han;hon | skulle ha(va) uppgivit; uppgett |
| vi | skola ha(va) uppgivit; uppgett |
| ni | skola ha(va) uppgivit; uppgett |
| de | skola ha(va) uppgivit; uppgett |
Conjunctive
Present
| jag | må uppge; uppgiva |
| du | må uppge; uppgiva |
| han;hon | må uppge; uppgiva |
| vi | må uppge; uppgiva |
| ni | må uppge; uppgiva |
| de | må uppge; uppgiva |
Perfect
| jag | må ha(va) uppgivit; uppgett |
| du | må ha(va) uppgivit; uppgett |
| han;hon | må ha(va) uppgivit; uppgett |
| vi | må ha(va) uppgivit; uppgett |
| ni | må ha(va) uppgivit; uppgett |
| de | må ha(va) uppgivit; uppgett |
Past
| jag | skulle uppge |
| du | skulle uppge |
| han;hon | skulle uppge |
| vi | skulle uppge |
| ni | skulle uppge |
| de | skulle uppge |
Pluperfect
| jag | skulle ha(va) uppgivit; uppgett |
| du | skulle ha(va) uppgivit; uppgett |
| han;hon | skulle ha(va) uppgivit; uppgett |
| vi | skulle ha(va) uppgivit; uppgett |
| ni | skulle ha(va) uppgivit; uppgett |
| de | skulle ha(va) uppgivit; uppgett |
Conditional
Present
| jag | skulle uppge |
| du | skulle uppge |
| han;hon | skulle uppge |
| vi | skulle uppge |
| ni | skulle uppge |
| de | skulle uppge |
Perfect
| jag | skulle ha(va) uppgivit; uppgett |
| du | skulle ha(va) uppgivit; uppgett |
| han;hon | skulle ha(va) uppgivit; uppgett |
| vi | skulle ha(va) uppgivit; uppgett |
| ni | skulle ha(va) uppgivit; uppgett |
| de | skulle ha(va) uppgivit; uppgett |
Imperative
| du | uppge; uppgiv |
| vi | Låt oss uppge; uppgiva |
| ni | uppge; uppgiv |
Swedish Dialects of Finland