måka – Swedish verb conjugation

Swedish verb forms of måka

The word "måka" is not included in the database, but Verbix uses automation to display the inflected forms.

Modern Swedish

In modern Swedish, verbs are not conjugated in person or number; the same verb form is used for all persons in singular and plural.

All Forms

Infinitivemåka
Presentmåkar
Pastmåkade
Imperativemåka
Supinemåkat

Verbs similar to 'måka'

baka, haka, jaka, kaka, laka, macka, maga, maja, mala, mana,

Translations

Synonyms & Antonyms

Sample Sentences

Additional Information

Etymology

Verbs referencing "måka"

Norwegian, nynorsk moka.

Cognates

-

Swedish AD ~1900

Until the beginning of the 20th century, Swedish verbs had distinct forms for singular and plural. The forms below show the verb conjugated in all moods, tenses, numbers, and persons.

Gerund: måkande

Indicative

Present

jagmåkar
dumåkar
han;honmåkar
vimåka
nimåka
demåka

Perfect

jaghar måkat
duhar måkat
han;honhar måkat
viha måkat
niha måkat
deha måkat

Past

jagmåkade
dumåkade
han;honmåkade
vimåkade
nimåkade
demåkade

Pluperfect

jaghade måkat
duhade måkat
han;honhade måkat
vihade måkat
nihade måkat
dehade måkat

Future

jagskulle måka
duskulle måka
han;honskulle måka
viskola måka
niskola måka
deskola måka

Future Perfect

jagskulle ha(va) måkat
duskulle ha(va) måkat
han;honskulle ha(va) måkat
viskola ha(va) måkat
niskola ha(va) måkat
deskola ha(va) måkat

Conjunctive

Present

jagmå måka
dumå måka
han;honmå måka
vimå måka
nimå måka
demå måka

Perfect

jagmå ha(va) måkat
dumå ha(va) måkat
han;honmå ha(va) måkat
vimå ha(va) måkat
nimå ha(va) måkat
demå ha(va) måkat

Past

jagskulle måka
duskulle måka
han;honskulle måka
viskulle måka
niskulle måka
deskulle måka

Pluperfect

jagskulle ha(va) måkat
duskulle ha(va) måkat
han;honskulle ha(va) måkat
viskulle ha(va) måkat
niskulle ha(va) måkat
deskulle ha(va) måkat

Conditional

Present

jagskulle måka
duskulle måka
han;honskulle måka
viskulle måka
niskulle måka
deskulle måka

Perfect

jagskulle ha(va) måkat
duskulle ha(va) måkat
han;honskulle ha(va) måkat
viskulle ha(va) måkat
niskulle ha(va) måkat
deskulle ha(va) måkat

Imperative

dumåka
viLåt oss måka
nimåka

Swedish Dialects of Finland

Examples in Swedish Dialects in Finland

måka (v.I)
moka (Karleby ÖB, Nedervetil ÖB, Terjärv ÖB, Kronoby ÖB, Öja ÖB, Esse ÖB, Pedersöre ÖB, Purmo ÖB, Nykarleby ÖB, Jeppo ÖB, Munsala ÖB, Nagu ÅB), mok (Oravais ÖB, Vörå ÖB, Maxmo ÖB, Björköby ÖB, Sastmola SK, Vittisbofjärd SK), måk (Vörå ÖB), mo:k, mokar (Iniö ÅB), må:k, mɷå:k, måkar, muåk, mɷo:k, må:ka (Brändö ÅL), mo:ka (Hammarland ÅL, Geta ÅL, Finström ÅL, Jomala ÅL, Vårdö ÅL, Lemland ÅL), måkkå (Kökar ÅL), mokka (Kumlinge ÅL), måhka (Kumlinge ÅL, Brändö ÅL), mⱺ:k, mokⱺ (Houtskär ÅB), mɷk(a) (Korpo ÅB, Helsinge NL, Sibbo NL, Borgå NL, Pernå NL), måk(a) (Nagu ÅB, Pargas ÅB, Hitis ÅB, Snappertuna NL, Sjundeå NL, Kyrkslätt NL, Esbo NL, Borgå NL), mok(a) (Kimito ÅB, Dragsfjärd ÅB, Finby ÅB, Bromarv NL, Tenala NL), mⱺkk(a) (Hitis ÅB), mɷk (Lappträsk NL, Strömfors NL, Pyttis NL)
. mocka; skyffla undan (ngt), skovla el. skotta (spillning, spannmål, jord, sand, hö, kol, snö etc.). (Allm.) ; i förb. med av : med skovel el.d. lägga av (lass). (Karleby ÖB, Nagu ÅB) ; i förb. med bort (Nagu ÅB, Pyttis NL) el. undan (Pedersöre-Purmo ÖB, Strömfors NL) : skyffla undan (ngt); i förb. med ihop : skyffla el. fösa samman (ngt) till en hög. (Esse ÖB, Nagu ÅB) ; i förb. med in : skyffla in (säd). (Kronoby ÖB) ; skyffla i sig, lägga in (mat). (Nagu ÅB) ; i förb. med ner : med skovel gräva ner o. täcka över (ngt); i förb. med på el. uppå : lasta kärra (med gödsel el.d.). (Kronoby ÖB, Nagu ÅB, Tenala NL, Borgå NL, Strömfors NL) ; i förb. med upp : med skovel el.d. lägga upp (ngt ngnstans). (Terjärv ÖB, Iniö ÅB, Tenala NL) ; i förb. med ut : skyffla ut (spillning o.d.) ur ladugård. (Korsnäs ÖB, Nagu ÅB, Hitis ÅB, Pernå NL) ; breda ut (jord o.d.) med spade; i förb. med åter : skotta igen (grav). (Korsnäs ÖB, Lappfjärd ÖB) ; i uttr. måka fähuset ( nöthuset , huset1 ), gödsla ut, rengöra gårdens fähus gm att skyffla bort spillningen. (Esse ÖB, Pedersöre ÖB, Oravais ÖB, Björköby ÖB, Korsholm ÖB, Petalax ÖB, Pörtom ÖB, Korsnäs ÖB, Närpes ÖB, Lappfjärd ÖB, Vårdö ÅL, Kimito ÅB, Dragsfjärd ÅB, Sjundeå NL, Borgå NL, Pernå NL, Strömfors NL) ; i uttr. måka i fähuset (Pedersöre ÖB) el. måka (ur) nöthuset (Korsnäs ÖB) , ds.; i uttr. måka väg (Jomala ÅL) el. måka (upp) vägen (Närpes ÖB) , skotta väg ren från snö; i uttr. måka päror(na)1 (Malax ÖB) el. måka upp pärorna1 (Björköby ÖB) el. måka upp fårarna2 el. måka päronlandet (Kumlinge ÅL) , kupa potatisland med handredskap; i uttr. måka dalen3 , rengöra gammal Adal-botten innan ny tjärdal anläggs. (Pedersöre ÖB) ; i uttr. måka upp bottnet , rengöra bottnen för en ny el. gammal kolmila. (Bromarv NL, Lappträsk NL) ; i förb. med i el. omp. o. a.II 7 : röra om i ngt med en skovel el.d. (Nagu ÅB) ; överf. , i förb. med på : tala snabbt;
Examples
  • hɷ fi moka dyndjɷ u:r føusi (Terjärv ÖB)
  • tär ha: dy dyngskåvḷe, måka no bara (Pedersöre ÖB)
  • nɷ ha ja vä:rä o mokka snö: i maijmå:na (Kumlinge ÅL)
  • så måkas muldbänkana fulla me sand (Nagu ÅB)
  • de ä så nirsjågär (:kräsen) gri:s vi ha:r i å:r han måkar bara ma:tn från ho:an (Sjundeå NL)
  • ⱸin gɷ:ⱸr grⱸipⱸ til mɷk mⱸ (Pyttis NL)
  • nɷ:tⱸn skɷ mokas ne:r i snø:n (Öja ÖB)
  • ⱸin tjø:rt o ana moka på: (Kronoby ÖB)
  • ja va mä: o mok opå: när karana tjö:rḍ jø:niŋg (Tenala NL)
  • sorarinʼ som mokar opp soranʼ (:issörjan) po i:sinʼ (Iniö ÅB)
  • o mⱺkk yu:t juø:dniŋjen (Hitis ÅB)
  • vi moka u:t valla (:dikes-vallarna) to di had di:ka (Terjärv ÖB)
  • gra:vⱸn sku mokas å:tär mⱸsamm (Lappfjärd ÖB)
  • kara moka föusi ti (Esse ÖB)
  • han ba: drändjin ga: måk stalle å pi:gan hu:se (:fähuset) (Dragsfjärd ÅB)
  • jesta, va han måkar på: no (Kyrkslätt NL)