In modern Swedish, verbs are not conjugated in person or number; the same verb form is used for all persons in singular and plural.
All Forms
| Infinitive | kvälja |
| Present | kväljer |
| Past | kvalde |
| Imperative | kvälj |
| Supine | kvalt |
Verbs conjugated like 'kvälja'
avvänja,
dvälja,
dväljas,
invälja,
kvälja,
omvälja,
rundsmörja,
svälja,
tillvänja,
utvälja,
välja,
vänja,
återvälja,
Verbs similar to 'kvälja'
dvälja,
kvälla,
svälja,
välja,
dväljas,
invälja,
käla,
kälta,
kräla,
kväda,
Translations
Synonyms & Antonyms
Sample Sentences
Additional Information
Etymology
1. fsv. qvælia, motsv. d. kvæle, isl. kvelja, fsax.
quellian, fht. quellan, t.
quälen, feng.
cwellan, eng. quell; av germ. kwaljan, kausativbildning till germ. kwelan (jfr KVAL, sbst.
1) References:
1
2. From Old Swedish qvælia, from Old Norse kvelja, from Proto-Germanic *kwaljaną. Compare Old Armenian կեղ (keł). See: Proto-Germanic '
*kwaljaną'.
Verbs referencing "kvälja"
English
quell, Danish
kvæle.
Cognates
-
Until the beginning of the 20th century, Swedish verbs had distinct forms for singular and plural. The forms below
show the verb conjugated in all moods, tenses, numbers, and persons.