inträffa – Swedish verb conjugation

Swedish verb forms of inträffa

Modern Swedish

In modern Swedish, verbs are not conjugated in person or number; the same verb form is used for all persons in singular and plural.

All Forms

Infinitiveinträffa
Presentinträffar
Pastinträffade
Imperativeinträffa
Supineinträffat

Translations

  • happen, to occur
  • occur, present itself
  • Synonyms & Antonyms

    Synonyms

    inträda
    börja
    ske
    tima

    Sample Sentences

    • Men är det inte sant som sägs, att i Östersjön inträffar de flesta förlisningarna, proportionsvis?

    Additional Information

    inträffa
    hända
    [x inträffar]

    Engelsk översättning
    happen, occur

    Exempel

    olyckan inträffade kl 12---the accident happened at 12 o'clock

    Etymology

    jfr d. indtræffe; av t. eintreffen (jfr IN o. TRÄFFA). Ordet utgår sannol. (både i I o. II) från en bet.: träffa det föremål l. den punkt mot vilken det siktats References: 1

    Cognates

    -

    Swedish AD ~1900

    Until the beginning of the 20th century, Swedish verbs had distinct forms for singular and plural. The forms below show the verb conjugated in all moods, tenses, numbers, and persons.

    Gerund: inträffande

    Indicative

    Present

    jaginträffar
    duinträffar
    han;honinträffar
    viinträffa
    niinträffa
    deinträffa

    Perfect

    jaghar inträffat
    duhar inträffat
    han;honhar inträffat
    viha inträffat
    niha inträffat
    deha inträffat

    Past

    jaginträffade
    duinträffade
    han;honinträffade
    viinträffade
    niinträffade
    deinträffade

    Pluperfect

    jaghade inträffat
    duhade inträffat
    han;honhade inträffat
    vihade inträffat
    nihade inträffat
    dehade inträffat

    Future

    jagskulle inträffa
    duskulle inträffa
    han;honskulle inträffa
    viskola inträffa
    niskola inträffa
    deskola inträffa

    Future Perfect

    jagskulle ha(va) inträffat
    duskulle ha(va) inträffat
    han;honskulle ha(va) inträffat
    viskola ha(va) inträffat
    niskola ha(va) inträffat
    deskola ha(va) inträffat

    Conjunctive

    Present

    jagmå inträffa
    dumå inträffa
    han;honmå inträffa
    vimå inträffa
    nimå inträffa
    demå inträffa

    Perfect

    jagmå ha(va) inträffat
    dumå ha(va) inträffat
    han;honmå ha(va) inträffat
    vimå ha(va) inträffat
    nimå ha(va) inträffat
    demå ha(va) inträffat

    Past

    jagskulle inträffa
    duskulle inträffa
    han;honskulle inträffa
    viskulle inträffa
    niskulle inträffa
    deskulle inträffa

    Pluperfect

    jagskulle ha(va) inträffat
    duskulle ha(va) inträffat
    han;honskulle ha(va) inträffat
    viskulle ha(va) inträffat
    niskulle ha(va) inträffat
    deskulle ha(va) inträffat

    Conditional

    Present

    jagskulle inträffa
    duskulle inträffa
    han;honskulle inträffa
    viskulle inträffa
    niskulle inträffa
    deskulle inträffa

    Perfect

    jagskulle ha(va) inträffat
    duskulle ha(va) inträffat
    han;honskulle ha(va) inträffat
    viskulle ha(va) inträffat
    niskulle ha(va) inträffat
    deskulle ha(va) inträffat

    Imperative

    duinträffa
    viLåt oss inträffa
    niinträffa

    Swedish Dialects of Finland

    Examples in Swedish Dialects in Finland

    inträffa (v.I)
    innträff (Jeppo ÖB, Vörå ÖB, Kvevlax ÖB), inntrⱸff (Björköby ÖB, Replot ÖB, Korsholm ÖB, Bergö ÖB, Pyttis NL), inʼnʼträffa (Kumlinge ÅL), inntrⱸff(a) (Tenala NL, Sibbo NL)
    . hända, ske. (alla anförda orter) ;
    Examples
    • so fikk vi lⱸmn hⱸdⱸ fønn na värr skɷ innträff (Jeppo ÖB)
    • dä kanʼ inʼnʼträffa at dä bḷi:r ṣṭå:ändä nå:gra strå:d om man inʼt ta:r u:t sla:gä (Kumlinge ÅL)
    • bara int dⱸ inntrⱸffar e:ld (:blir eldsvåda) (Tenala NL)