In modern Swedish, verbs are not conjugated in person or number; the same verb form is used for all persons in singular and plural.
All Forms
| Infinitive | idissla |
| Present | idisslar |
| Past | idisslade |
| Imperative | idissla |
| Supine | idisslat |
Verbs conjugated like 'idissla'
abalienera,
abandonnera,
abbreviera,
abdikera,
abila,
ablaktera,
abonnera,
abortera,
abradera,
absentera,
absolvera,
absorbera,
abstrahera,
accedera,
accelerera,
accentera,
accentuera,
acceptera,
accisera,
acklimatisera, etc. (List truncated at 20 verbs)
Verbs similar to 'idissla'
dissa,
fissla,
gissla,
gnissla,
kissla,
rissla,
tissla,
vissla,
avrissla,
baissa,
Synonyms & Antonyms
Sample Sentences
Additional Information
Etymology
1. fsv. edizla (z = ts); ordet synes vara bildat av partikeln ið (se EDA, sbst.; jfr äv. IDRA(S)) o. en l-utvidgning av ÄTA, v., vars grundform får ansättas ss. etilōn (o. vars vidareutveckling, bortsett från övergången e till i, är parallell med den hos NÄSSLA, VASSLE). — Beträffande itexla jfr sv. dial. itiksla (Uppl.), itäksla (Dalarna, Gästrikl.), idiksla (Södermanl., Uppl.), ävensom
HLindroth i StKock 479 ff. (1929) References: 1
2. From Old Swedish edizla, idhisla. The first part of the word is derived from the Old Swedish particle ið- denoting a repeated action also found in eda and idra, ultimately from Proto-Germanic *idi, and cognate to English ed- (cf. eddish). The second part of the word is a derivation of the equivalent of äta (< Proto-Germanic *etaną) and the Proto-Germanic repetitive suffix *-lōną, with a subsequent development -tl- > -ssl, also found in nässla and vassle.
Cognates
-
Until the beginning of the 20th century, Swedish verbs had distinct forms for singular and plural. The forms below
show the verb conjugated in all moods, tenses, numbers, and persons.