hundfila – Swedish verb conjugation

Swedish verb forms of hundfila

Modern Swedish

In modern Swedish, verbs are not conjugated in person or number; the same verb form is used for all persons in singular and plural.

All Forms

Infinitivehundfila
Presenthundfilar
Pasthundfilade
Imperativehundfila
Supinehundfilat
This verb is either archaic or dialectal. The verb conjugation chart shows how the verb is conjugated following the conjugation rules of today's Swedish; the verb forms shown below may never have existed as such.

Translations

  • chide, loudly admonish
  • Synonyms & Antonyms

    Sample Sentences

    Additional Information

    Etymology

    1. From dialectal Swedish hundfyla, which belongs to the verb fyla (“to talk in an offensive way”), which is derived from Swedish ful.
    2. Compare dialectal hundful (“rude”).

    Cognates

    -

    Swedish AD ~1900

    Until the beginning of the 20th century, Swedish verbs had distinct forms for singular and plural. The forms below show the verb conjugated in all moods, tenses, numbers, and persons.

    Gerund: hundfilande

    Indicative

    Present

    jaghundfilar
    duhundfilar
    han;honhundfilar
    vihundfila
    nihundfila
    dehundfila

    Perfect

    jaghar hundfilat
    duhar hundfilat
    han;honhar hundfilat
    viha hundfilat
    niha hundfilat
    deha hundfilat

    Past

    jaghundfilade
    duhundfilade
    han;honhundfilade
    vihundfilade
    nihundfilade
    dehundfilade

    Pluperfect

    jaghade hundfilat
    duhade hundfilat
    han;honhade hundfilat
    vihade hundfilat
    nihade hundfilat
    dehade hundfilat

    Future

    jagskulle hundfila
    duskulle hundfila
    han;honskulle hundfila
    viskola hundfila
    niskola hundfila
    deskola hundfila

    Future Perfect

    jagskulle ha(va) hundfilat
    duskulle ha(va) hundfilat
    han;honskulle ha(va) hundfilat
    viskola ha(va) hundfilat
    niskola ha(va) hundfilat
    deskola ha(va) hundfilat

    Conjunctive

    Present

    jagmå hundfila
    dumå hundfila
    han;honmå hundfila
    vimå hundfila
    nimå hundfila
    demå hundfila

    Perfect

    jagmå ha(va) hundfilat
    dumå ha(va) hundfilat
    han;honmå ha(va) hundfilat
    vimå ha(va) hundfilat
    nimå ha(va) hundfilat
    demå ha(va) hundfilat

    Past

    jagskulle hundfila
    duskulle hundfila
    han;honskulle hundfila
    viskulle hundfila
    niskulle hundfila
    deskulle hundfila

    Pluperfect

    jagskulle ha(va) hundfilat
    duskulle ha(va) hundfilat
    han;honskulle ha(va) hundfilat
    viskulle ha(va) hundfilat
    niskulle ha(va) hundfilat
    deskulle ha(va) hundfilat

    Conditional

    Present

    jagskulle hundfila
    duskulle hundfila
    han;honskulle hundfila
    viskulle hundfila
    niskulle hundfila
    deskulle hundfila

    Perfect

    jagskulle ha(va) hundfilat
    duskulle ha(va) hundfilat
    han;honskulle ha(va) hundfilat
    viskulle ha(va) hundfilat
    niskulle ha(va) hundfilat
    deskulle ha(va) hundfilat

    Imperative

    duhundfila
    viLåt oss hundfila
    nihundfila

    Swedish Dialects of Finland