frånspringa – Swedish verb conjugation

Swedish verb forms of frånspringa

Modern Swedish

In modern Swedish, verbs are not conjugated in person or number; the same verb form is used for all persons in singular and plural.

All Forms

Infinitivefrånspringa
Presentfrånspringer
Pastfrånsprang
Imperativefrånspring
Supinefrånsprungit
This verb is either archaic or dialectal. The verb conjugation chart shows how the verb is conjugated following the conjugation rules of today's Swedish; the verb forms shown below may never have existed as such.

Translations

Synonyms & Antonyms

Sample Sentences

Additional Information

Etymology

Cognates

-

Swedish AD ~1900

Until the beginning of the 20th century, Swedish verbs had distinct forms for singular and plural. The forms below show the verb conjugated in all moods, tenses, numbers, and persons.

Gerund: frånspringande

Indicative

Present

jagfrånspringer
dufrånspringer
han;honfrånspringer
vifrånspringa
nifrånspringa
defrånspringa

Perfect

jaghar frånsprungit
duhar frånsprungit
han;honhar frånsprungit
viha frånsprungit
niha frånsprungit
deha frånsprungit

Past

jagfrånsprang
dufrånsprang
han;honfrånsprang
vifrånsprungo
nifrånsprungo
defrånsprungo

Pluperfect

jaghade frånsprungit
duhade frånsprungit
han;honhade frånsprungit
vihade frånsprungit
nihade frånsprungit
dehade frånsprungit

Future

jagskulle frånspringa
duskulle frånspringa
han;honskulle frånspringa
viskola frånspringa
niskola frånspringa
deskola frånspringa

Future Perfect

jagskulle ha(va) frånsprungit
duskulle ha(va) frånsprungit
han;honskulle ha(va) frånsprungit
viskola ha(va) frånsprungit
niskola ha(va) frånsprungit
deskola ha(va) frånsprungit

Conjunctive

Present

jagmå frånspringa
dumå frånspringa
han;honmå frånspringa
vimå frånspringa
nimå frånspringa
demå frånspringa

Perfect

jagmå ha(va) frånsprungit
dumå ha(va) frånsprungit
han;honmå ha(va) frånsprungit
vimå ha(va) frånsprungit
nimå ha(va) frånsprungit
demå ha(va) frånsprungit

Past

jagskulle frånspringa
duskulle frånspringa
han;honskulle frånspringa
viskulle frånspringa
niskulle frånspringa
deskulle frånspringa

Pluperfect

jagskulle ha(va) frånsprungit
duskulle ha(va) frånsprungit
han;honskulle ha(va) frånsprungit
viskulle ha(va) frånsprungit
niskulle ha(va) frånsprungit
deskulle ha(va) frånsprungit

Conditional

Present

jagskulle frånspringa
duskulle frånspringa
han;honskulle frånspringa
viskulle frånspringa
niskulle frånspringa
deskulle frånspringa

Perfect

jagskulle ha(va) frånsprungit
duskulle ha(va) frånsprungit
han;honskulle ha(va) frånsprungit
viskulle ha(va) frånsprungit
niskulle ha(va) frånsprungit
deskulle ha(va) frånsprungit

Imperative

dufrånspring
viLåt oss frånspringa
nifrånspring

Swedish Dialects of Finland