fråga – Swedish verb conjugation

Swedish verb forms of fråga

Modern Swedish

In modern Swedish, verbs are not conjugated in person or number; the same verb form is used for all persons in singular and plural.

All Forms

Infinitivefråga
Presentfrågar
Pastfrågade
Imperativefråga
Supinefrågat

Translations

  • ask, request an answer
  • question, ask questions of
  • Synonyms & Antonyms

    Sample Sentences

    Additional Information

    Etymology

    1. fsv. fragha; av mnt. vrāgen (fsax. frāgon), motsv. t. fragen (fht. frāgēn); jfr fsv. fräghna, spörja, erfara, isl. fregna, got. fraihnan, feng. frignan; till en rot prĕk, fråga, bedja; jfr FORSKA, FREJD, FRÄTTA, PREJA, PREKÄR. Formen fräga (sv. dial. fräga) torde återgå på mnt. vregen References: 1
    2. From Middle Low German vrāge (German Frage), from Proto-West Germanic *frāgu, from Proto-Germanic *frēgō. Compare English frain. Displaced native spörja (“to ask”), spörsmål (“question”). See: English 'frain'.

    Verbs referencing "fråga"

    German, old spelling fragen.

    Cognates

    See the 5 cognates of fråga

    Swedish AD ~1900

    Until the beginning of the 20th century, Swedish verbs had distinct forms for singular and plural. The forms below show the verb conjugated in all moods, tenses, numbers, and persons.

    Gerund: frågande

    Indicative

    Present

    jagfrågar
    dufrågar
    han;honfrågar
    vifråga
    nifråga
    defråga

    Perfect

    jaghar frågat
    duhar frågat
    han;honhar frågat
    viha frågat
    niha frågat
    deha frågat

    Past

    jagfrågade
    dufrågade
    han;honfrågade
    vifrågade
    nifrågade
    defrågade

    Pluperfect

    jaghade frågat
    duhade frågat
    han;honhade frågat
    vihade frågat
    nihade frågat
    dehade frågat

    Future

    jagskulle fråga
    duskulle fråga
    han;honskulle fråga
    viskola fråga
    niskola fråga
    deskola fråga

    Future Perfect

    jagskulle ha(va) frågat
    duskulle ha(va) frågat
    han;honskulle ha(va) frågat
    viskola ha(va) frågat
    niskola ha(va) frågat
    deskola ha(va) frågat

    Conjunctive

    Present

    jagmå fråga
    dumå fråga
    han;honmå fråga
    vimå fråga
    nimå fråga
    demå fråga

    Perfect

    jagmå ha(va) frågat
    dumå ha(va) frågat
    han;honmå ha(va) frågat
    vimå ha(va) frågat
    nimå ha(va) frågat
    demå ha(va) frågat

    Past

    jagskulle fråga
    duskulle fråga
    han;honskulle fråga
    viskulle fråga
    niskulle fråga
    deskulle fråga

    Pluperfect

    jagskulle ha(va) frågat
    duskulle ha(va) frågat
    han;honskulle ha(va) frågat
    viskulle ha(va) frågat
    niskulle ha(va) frågat
    deskulle ha(va) frågat

    Conditional

    Present

    jagskulle fråga
    duskulle fråga
    han;honskulle fråga
    viskulle fråga
    niskulle fråga
    deskulle fråga

    Perfect

    jagskulle ha(va) frågat
    duskulle ha(va) frågat
    han;honskulle ha(va) frågat
    viskulle ha(va) frågat
    niskulle ha(va) frågat
    deskulle ha(va) frågat

    Imperative

    dufråga
    viLåt oss fråga
    nifråga

    Swedish Dialects of Finland

    Examples in Swedish Dialects in Finland

    fråga (v.I)
    fro:g (Karleby ÖB, Nedervetil ÖB, Esse ÖB, Pedersöre ÖB, Nykarleby ÖB, Jeppo ÖB, Vörå ÖB, Sastmola SK, Vittisbofjärd SK, Iniö ÅB), frå:g (Terjärv ÖB, Öja ÖB, Larsmo ÖB, Esse ÖB, Pedersöre ÖB, Purmo ÖB, Nykarleby ÖB, Munsala ÖB, Vörå ÖB, Björköby ÖB, Malax ÖB, Nagu ÅB, Lappträsk NL, Pyttis NL), frⱺ:g (Björköby ÖB, Houtskär ÅB, Korpo ÅB), frɷog (Replot ÖB), frɷå:g (Bergö ÖB, Petalax ÖB, Korsnäs ÖB, Närpes ÖB, Lappfjärd ÖB, Sideby ÖB, Sastmola SK), frogar (Korsnäs ÖB, Närpes ÖB, Lappfjärd ÖB, Sideby ÖB, Sastmola SK), frå:g(a) (Tusby NL, Sibbo NL), fro:g(a) (Geta ÅL, Finström ÅL, Brändö ÅL, Kimito ÅB, Karis NL, Borgå NL), frⱺ:g(a) (Pargas ÅB), froå:g(a) (Kimito ÅB, Västanfjärd ÅB, Hitis ÅB, Sjundeå NL), frɷⱺ:g(a) (Hitis ÅB), frɷog(a) (Ingå NL, Degerby NL), froå:g (Pyttis NL)
    . rikta en fråga till (ngn), ställa en fråga; begära upplysning om (ngn, ngt); med personobj. (Allm.) ; utan uttryckt personobj. (Allm.) ; i konstr. med prep.: fråga av (ngn) (Karleby ÖB, Nedervetil ÖB, Terjärv ÖB, Öja ÖB, Larsmo ÖB, Esse ÖB, Pedersöre ÖB, Purmo ÖB, Munsala ÖB, Vörå ÖB, Kvevlax ÖB, Björköby ÖB, Malax ÖB, Bergö ÖB, Närpes ÖB, Lappfjärd ÖB, Sideby ÖB, Nagu ÅB, Sibbo NL, Pernå NL, Liljendal NL, Lappträsk NL) el. utav (ngn) (Sjundeå NL) ; fråga till (ngn). (Kökar ÅL, Nagu ÅB) ; fråga åt (ngn). (Närpes ÖB, Sideby ÖB, Brändö ÅL, Houtskär ÅB, Korpo ÅB, Nagu ÅB, Pargas ÅB, Kimito ÅB, Bromarv NL, Tenala NL, Snappertuna NL, Karis NL, Ingå NL, Degerby NL) ; med sakobj. (Vörå ÖB, Iniö ÅB) ; i konstr. med prep.: fråga efterII 4 (ngn, ngt). (Esse ÖB, Vörå ÖB, Nagu ÅB) ; i förb. med upp : fråga om, upprepa en fråga. (Vörå ÖB, Närpes ÖB, Kumlinge ÅL, Tenala NL, Snappertuna NL, Ingå NL) ; med prep. förp. , : förfråga sig. (Tenala NL, Snappertuna NL) ; i förb. med förep. : höra sig för. (Houtskär ÅB, Snappertuna NL, Pernå NL) ; Jfr frägav.
    Examples
    • tu frogar mⱸ va: som a vuri ⱸ rɷ:ḷiast (Korsnäs ÖB)
    • än han frå:ga stalldrändjin senn (Liljendal NL)
    • to kom di o fro:ga om ja hadd na ä:rand (Nykarleby ÖB)
    • an som frogar o väit jⱸ värr ⱸn in jäit (Korsnäs ÖB, Malax ÖB, Närpes ÖB)
    • ⱸ frⱺ:gar iŋgän hur le:ŋg inʼ ha ha:ldⱸ pⱺ: minʼ väim som ha jɷ:rṭ ä (Houtskär ÅB)
    • å så frå:ga an kvaför tåm trampa nidär la:nde (Liljendal NL)
    • tu kann ju frɷå:g ɷå:v an (Närpes ÖB)
    • å vil ni vita meir så frå:g å: ein anan (Liljendal NL)
    • ja ska frå:g tⱸll ⱸn (Kökar ÅL)
    • ja ska frɷå:g ot an to ja si:r an (Närpes ÖB)
    • dom fɷ:r o frå:ga ot dom sⱸnn va dom vild (Bromarv NL)
    • hɷr (:varför) frå:ga dɷ hⱸ? (Vörå ÖB)
    • han pässar o frå:gar ⱸtt alttiŋg (Vörå ÖB)
    • han frå:ga ´opp ⱸ tri: gaŋgɷr (Vörå ÖB)
    • ja föṣṭɷ: ä äntå: u:tan ti frå:g ´opp va ä va: (Kumlinge ÅL)
    • han hadd frå:ga för si hɷr dⱸ va (Tenala NL)
    • anʼ mⱺtt frⱺ:g sä f´örö (Houtskär ÅB)