försvenska – Swedish verb conjugation

Swedish verb forms of försvenska

Modern Swedish

In modern Swedish, verbs are not conjugated in person or number; the same verb form is used for all persons in singular and plural.

All Forms

Infinitiveförsvenska
Presentförsvenskar
Pastförsvenskade
Imperativeförsvenska
Supineförsvenskat

Translations

Synonyms & Antonyms

Sample Sentences

  • Kungen anklagades för att försöka försvenska samerna. (The king was accused of trying to Swedify the Sámi.)
  • Tejp är en försvenskad stavning av det engelska ordet tape. (Tejp is a Swedified spelling of the English word tape.)
  • De slogs för sitt land som var Danmark [...]. Men snart nog lugnade sej [snapphanarna] och försvenskades. (They fought for their country, which was Denmark. But soon enough, the Snapphanar calmed down and Swedified.) [1942, Sven Edvin Salje, På dessa skuldror, Lantbruksförbundets Tidskriftsaktiebolag, accessed at Litteraturbanken.se, courtesy of Göteborgs universitetsbibliotek, archived from the original on 22 Apr 2025, page 128:]

Additional Information

Etymology

Cognates

-

Swedish AD ~1900

Until the beginning of the 20th century, Swedish verbs had distinct forms for singular and plural. The forms below show the verb conjugated in all moods, tenses, numbers, and persons.

Gerund: försvenskande

Indicative

Present

jagförsvenskar
duförsvenskar
han;honförsvenskar
viförsvenska
niförsvenska
deförsvenska

Perfect

jaghar försvenskat
duhar försvenskat
han;honhar försvenskat
viha försvenskat
niha försvenskat
deha försvenskat

Past

jagförsvenskade
duförsvenskade
han;honförsvenskade
viförsvenskade
niförsvenskade
deförsvenskade

Pluperfect

jaghade försvenskat
duhade försvenskat
han;honhade försvenskat
vihade försvenskat
nihade försvenskat
dehade försvenskat

Future

jagskulle försvenska
duskulle försvenska
han;honskulle försvenska
viskola försvenska
niskola försvenska
deskola försvenska

Future Perfect

jagskulle ha(va) försvenskat
duskulle ha(va) försvenskat
han;honskulle ha(va) försvenskat
viskola ha(va) försvenskat
niskola ha(va) försvenskat
deskola ha(va) försvenskat

Conjunctive

Present

jagmå försvenska
dumå försvenska
han;honmå försvenska
vimå försvenska
nimå försvenska
demå försvenska

Perfect

jagmå ha(va) försvenskat
dumå ha(va) försvenskat
han;honmå ha(va) försvenskat
vimå ha(va) försvenskat
nimå ha(va) försvenskat
demå ha(va) försvenskat

Past

jagskulle försvenska
duskulle försvenska
han;honskulle försvenska
viskulle försvenska
niskulle försvenska
deskulle försvenska

Pluperfect

jagskulle ha(va) försvenskat
duskulle ha(va) försvenskat
han;honskulle ha(va) försvenskat
viskulle ha(va) försvenskat
niskulle ha(va) försvenskat
deskulle ha(va) försvenskat

Conditional

Present

jagskulle försvenska
duskulle försvenska
han;honskulle försvenska
viskulle försvenska
niskulle försvenska
deskulle försvenska

Perfect

jagskulle ha(va) försvenskat
duskulle ha(va) försvenskat
han;honskulle ha(va) försvenskat
viskulle ha(va) försvenskat
niskulle ha(va) försvenskat
deskulle ha(va) försvenskat

Imperative

duförsvenska
viLåt oss försvenska
niförsvenska

Swedish Dialects of Finland