förskona – Swedish verb conjugation

Swedish verb forms of förskona

Modern Swedish

In modern Swedish, verbs are not conjugated in person or number; the same verb form is used for all persons in singular and plural.

All Forms

Infinitiveförskona
Presentförskonar
Pastförskonade
Imperativeförskona
Supineförskonat

Translations

Synonyms & Antonyms

Sample Sentences

Additional Information

Etymology

1. liksom d. forskaane efter mnt. vorschonen l. t. verschonen; jfr FÖR- II B References: 1
2. Borrowed from Middle Low German vorschonen or German verschonen. By surface analysis, för- + skona. Cognate of Danish forskåne. See: German, old spelling 'verschonen', Danish 'forskåne'.

Cognates

See the 2 cognates of förskona

Swedish AD ~1900

Until the beginning of the 20th century, Swedish verbs had distinct forms for singular and plural. The forms below show the verb conjugated in all moods, tenses, numbers, and persons.

Gerund: förskonande

Indicative

Present

jagförskonar
duförskonar
han;honförskonar
viförskona
niförskona
deförskona

Perfect

jaghar förskonat
duhar förskonat
han;honhar förskonat
viha förskonat
niha förskonat
deha förskonat

Past

jagförskonade
duförskonade
han;honförskonade
viförskonade
niförskonade
deförskonade

Pluperfect

jaghade förskonat
duhade förskonat
han;honhade förskonat
vihade förskonat
nihade förskonat
dehade förskonat

Future

jagskulle förskona
duskulle förskona
han;honskulle förskona
viskola förskona
niskola förskona
deskola förskona

Future Perfect

jagskulle ha(va) förskonat
duskulle ha(va) förskonat
han;honskulle ha(va) förskonat
viskola ha(va) förskonat
niskola ha(va) förskonat
deskola ha(va) förskonat

Conjunctive

Present

jagmå förskona
dumå förskona
han;honmå förskona
vimå förskona
nimå förskona
demå förskona

Perfect

jagmå ha(va) förskonat
dumå ha(va) förskonat
han;honmå ha(va) förskonat
vimå ha(va) förskonat
nimå ha(va) förskonat
demå ha(va) förskonat

Past

jagskulle förskona
duskulle förskona
han;honskulle förskona
viskulle förskona
niskulle förskona
deskulle förskona

Pluperfect

jagskulle ha(va) förskonat
duskulle ha(va) förskonat
han;honskulle ha(va) förskonat
viskulle ha(va) förskonat
niskulle ha(va) förskonat
deskulle ha(va) förskonat

Conditional

Present

jagskulle förskona
duskulle förskona
han;honskulle förskona
viskulle förskona
niskulle förskona
deskulle förskona

Perfect

jagskulle ha(va) förskonat
duskulle ha(va) förskonat
han;honskulle ha(va) förskonat
viskulle ha(va) förskonat
niskulle ha(va) förskonat
deskulle ha(va) förskonat

Imperative

duförskona
viLåt oss förskona
niförskona

Swedish Dialects of Finland

Examples in Swedish Dialects in Finland

förskona (v.I)
fåskåoni (Vörå ÖB), föskoɷni (Björköby ÖB), försko:ni (Sibbo NL)
. i utrop av överraskn.: bevare;
Examples
  • no föskoɷni os va hⱸ nø ska børi osk to ⱸ jⱸ sodⱸ mɷḷit ø:ssnoɷḷanⱸtt (Björköby ÖB)
  • försko:ni me! (Sibbo NL)