bruka – Swedish verb conjugation

Swedish verb forms of bruka

Modern Swedish

In modern Swedish, verbs are not conjugated in person or number; the same verb form is used for all persons in singular and plural.

All Forms

Infinitivebruka
Presentbrukar
Pastbrukade
Imperativebruka
Supinebrukat

Translations

  • farm, to grow a particular crop
  • use, employ, apply
  • Synonyms & Antonyms

    Synonyms

    begagna
    använda, nyttja
    odla
    bearbeta

    Sample Sentences

    Additional Information

    bruka
    ha som vana att
    [A/ x brukar + INF]

    Engelsk översättning
    be in the habit of

    Exempel

    hon brukade aldrig slåss annars---she never used to get into fights otherwise


    Svenskt uppslagsord
    brukar brukade brukat bruka(!) verb
    använda; odla
    [A brukar x]

    Engelsk översättning
    cultivate, till; farm

    Exempel

    han brukade fädernegården i många år---he kept the family farm going for many years

    Etymology

    1. fsv. bruka, liksom d. bruge af mnt. brūken (fsax. brūkan), motsv. holl. bruiken (mnl. brūken), t. (ge)brauchen (fht. brūhhan), feng. brūcan; jfr got. brūkjan; af samma rot som lat. frui, njuta (jfr FRUGAL, FRUKT) References: 1
    2. From Middle Low German bruken, from Old Saxon brukan. See: Old Saxon 'brukan'.

    Verbs referencing "bruka"

    English brook, Finnish with old forms ruukata.

    Cognates

    -

    Swedish AD ~1900

    Until the beginning of the 20th century, Swedish verbs had distinct forms for singular and plural. The forms below show the verb conjugated in all moods, tenses, numbers, and persons.

    Gerund: brukande

    Indicative

    Present

    jagbrukar
    dubrukar
    han;honbrukar
    vibruka
    nibruka
    debruka

    Perfect

    jaghar brukat
    duhar brukat
    han;honhar brukat
    viha brukat
    niha brukat
    deha brukat

    Past

    jagbrukade
    dubrukade
    han;honbrukade
    vibrukade
    nibrukade
    debrukade

    Pluperfect

    jaghade brukat
    duhade brukat
    han;honhade brukat
    vihade brukat
    nihade brukat
    dehade brukat

    Future

    jagskulle bruka
    duskulle bruka
    han;honskulle bruka
    viskola bruka
    niskola bruka
    deskola bruka

    Future Perfect

    jagskulle ha(va) brukat
    duskulle ha(va) brukat
    han;honskulle ha(va) brukat
    viskola ha(va) brukat
    niskola ha(va) brukat
    deskola ha(va) brukat

    Conjunctive

    Present

    jagmå bruka
    dumå bruka
    han;honmå bruka
    vimå bruka
    nimå bruka
    demå bruka

    Perfect

    jagmå ha(va) brukat
    dumå ha(va) brukat
    han;honmå ha(va) brukat
    vimå ha(va) brukat
    nimå ha(va) brukat
    demå ha(va) brukat

    Past

    jagskulle bruka
    duskulle bruka
    han;honskulle bruka
    viskulle bruka
    niskulle bruka
    deskulle bruka

    Pluperfect

    jagskulle ha(va) brukat
    duskulle ha(va) brukat
    han;honskulle ha(va) brukat
    viskulle ha(va) brukat
    niskulle ha(va) brukat
    deskulle ha(va) brukat

    Conditional

    Present

    jagskulle bruka
    duskulle bruka
    han;honskulle bruka
    viskulle bruka
    niskulle bruka
    deskulle bruka

    Perfect

    jagskulle ha(va) brukat
    duskulle ha(va) brukat
    han;honskulle ha(va) brukat
    viskulle ha(va) brukat
    niskulle ha(va) brukat
    deskulle ha(va) brukat

    Imperative

    dubruka
    viLåt oss bruka
    nibruka

    Swedish Dialects of Finland

    Examples in Swedish Dialects in Finland

    bruka (v.I)
    bru:k (Karleby ÖB, Nedervetil ÖB, Terjärv ÖB, Kronoby ÖB, Öja ÖB, Larsmo ÖB, Esse ÖB, Pedersöre ÖB, Purmo ÖB, Nykarleby ÖB, Jeppo ÖB, Munsala ÖB, Oravais ÖB, Vörå ÖB, Björköby ÖB, Replot ÖB, Korsholm ÖB, Solf ÖB, Malax ÖB, Bergö ÖB, Petalax ÖB, Pörtom ÖB, Korsnäs ÖB, Övermark ÖB, Närpes ÖB, Tjöck ÖB, Lappfjärd ÖB, Sideby ÖB, Sastmola SK, Iniö ÅB, Houtskär ÅB, Nagu ÅB, Pyttis NL), bryɷk (Vörå ÖB, Björköby ÖB, Replot ÖB), bryuk (Replot ÖB), bru:ka (Eckerö ÅL, Hammarland ÅL, Geta ÅL, Finström ÅL, Jomala ÅL, Saltvik ÅL, Vårdö ÅL, Lumparland ÅL, Sottunga ÅL, Kumlinge ÅL, Brändö ÅL), bru:k(a) (Pargas ÅB, Finby ÅB, Bromarv NL, Tenala NL, Pojo NL, Snappertuna NL, Karis NL, Ingå NL, Sjundeå NL, Kyrkslätt NL, Sibbo NL, Borgå NL, Pernå NL, Liljendal NL, Lappträsk NL, Strömfors NL), bryu:ka (Hitis ÅB)
    (pr. i hjälpverbsfunktion äv. (Pedersöre ÖB, Purmo ÖB, Pörtom ÖB, Övermark ÖB, Närpes ÖB, Tjöck ÖB) ).
    Examples
    • han bru:kar brⱸnnvi:n (:dricker) (Saltvik ÅL)
    • tⱸi sku nu ha kunʼnʼa bru:ka nä:van o inʼt täijä ti å:vholʼlʼ (:använt nävarna o. inte tagit till tillhygge) (Kumlinge ÅL)
    • ja pa inga bru:k tɷbak ja (Pargas ÅB)
    • aspn bru:kast mⱸst ti ri:ve:d (Strömfors NL)
    • dom här plɷ:gana ha bru:kast fron ne:rminnⱸs ti:d (Pyttis NL)
    • tɷ ska intt bru:k mɷnn na lⱸŋgär (Pedersöre-Purmo ÖB)
    • tu ska int bru:k munin (Bergö ÖB)
    • ni ska int bru:k mɷnin ɷŋgar (Närpes ÖB)
    • (han) börja bru:k tjⱸftan mⱸ härrän (:med herrarna) (Närpes ÖB)
    • minʼ iŋga bru:kar dom mɷnʼnʼ mɷ:t gamⱺⱹt foⱹ̣k (Houtskär ÅB)
    • hⱸ va in tjärŋg som va bra: ti bru:k sⱸ, hɷn svoɷr o joɷr allt anna fⱸnⱸsskap (Vörå ÖB)
    • bru:k aḷvari dⱸtt! (Esse ÖB)
    • dura gö:m ä: en leik som ja tro:r änn bru:kas all ställ (Nagu ÅB)
    • sⱸn fo:rän ha ä:tⱸ lö:vä ov ri:sä bru:kas ⱸ tⱸ lⱸgg po: i spi:sinʼ (Brändö ÅL)
    • ⱸ bru:kas nogⱺt sⱹⱸpp u:t (korna) u:rb´a:nusda:jinʼ förr (Houtskär ÅB)
    • vi bru:ka dzära söis (Terjärv ÖB)
    • di bru:ka si ra:mt (:trolltyg) förr i vⱸ:dn (:i världen) (Öja ÖB)
    • bärtilmⱸss to bru:ka di sⱸj hⱸ kallstⱸin faldär (Esse ÖB)
    • han bru:ka ha Bri:ta-maj ti dra: opp kḷokkɷn (Munsala ÖB)
    • vi ha vøri yut til bräddⱸn (:isranden) bryuka di sⱸj to di ha vøri yut o skoda ⱸtt ʃäḷan (Björköby ÖB)
    • o di bru:ka ʃu:t, fä:ḷmⱸnnⱸn to di kombär om vå:ran (Solf ÖB)
    • di bru:ka nⱺɷ: tork høijⱸ po hⱸʃɷr (Petalax ÖB)
    • hⱸ bru:k di nɷ: je:r (Närpes ÖB)
    • ʃe:ḷana bru:kar alti sti:g opp i tjö:ḷvattnä (Vårdö ÅL)
    • så: bru:kar täj havva dä (Brändö ÅL)
    • to han allti bru:ka få sama sva:r å:v-n (Nagu ÅB)
    • ɷn bru:ka grisa po ø:gona (Karis NL)
    • stigan som vi bru:ka ga ɷpp i tatji mⱸ (Pyttis NL)
    • ti pa bru:k dzära so (Esse ÖB)
    • vi pa bru:k ha foɷdri i: an om vintran (Vörå ÖB)
    • stå:ndom bryuka ⱸ va mytji bä:r tä:r (Björköby ÖB)
    • nⱺɷ bru:k ⱸ då:n (Närpes ÖB)
    • hä bru:kar bḷi mju:karä (:mildare) to ä ri:mar ṣo tä:r i trä:jän (:i träden) (Kumlinge ÅL)
    • i sⱸ:sti:dn bru:kar ⱸ nⱸtja (:gå fisk på näten) (Bromarv NL)
    • han ⱸ o bru:kar ne:(r) pä:rɷna (Tjöck ÖB)