bära – Swedish verb conjugation

Swedish verb forms of bära

Modern Swedish

In modern Swedish, verbs are not conjugated in person or number; the same verb form is used for all persons in singular and plural.

All Forms

Infinitivebära
Presentbär
Pastbar
Imperativebära
Supineburit

Translations

  • carry, to transport by lifting
  • defray, to pay or discharge (a debt, expense etc.); to meet (the cost of something)
  • wear, to have on (clothes)
  • Synonyms & Antonyms

    Synonyms

    utstå
    tåla

    Sample Sentences

    Additional Information

    bära
    gå med en börda; ha på sig
    [A bär x]

    Engelsk översättning
    carry; wear

    Exempel

    bära vatten---fetch water
    hon bar en blommig klänning---she wore a floral print
    han bar namnet Alfred---he went by the name of Alfred
    vem bär ansvaret?---who is responsible?

    Sammansättningar/avledningar

    bär|bar---portable
    bär|kraftig---strong, capable of bearing weight
    bär|sele---baby carrier


    Svenskt uppslagsord
    bär sig åt bar burit bära verb
    uppföra sig
    [A bär sig åt + SÄTT]

    Engelsk översättning
    behave

    Exempel

    vi bar oss obetänksamt åt---we behaved in an imprudent manner

    Etymology

    1. fsv. bæra, motsv. d. bære, isl. bera, fsax. beran, holl. baren, fht. beran, mht. bern (t. gebären), feng. beran (eng. bear), got. bairan, i de olika språken antingen med bet. ’bära’ l. ’föda’ l. också med båda dessa bet.; jfr vidare got. berusjos, föräldrar; till den ieur. roten bher: bhor; jfr gr. φέρω, lat. fero, sanskr. bharati. — Jfr BARM, BARN, BOREN, BUREN, BÅR, -BÄR, adj., BÖR, sbst.1—2, BÖRD, BÖRJA m. fl., äfvensom DIFFERERA, FERTIL, KONFERERA, OFFER, REFERERA m. fl. lat. (fr.) lånord References: 1
    2. From Old Swedish bæra, from Old Norse bera, from Proto-Germanic *beraną, from Proto-Indo-European *bʰer- (whence also börja, bår and barn). Cognate with Danish bære, Norwegian bære, and English bear. See: Old Swedish 'bæra', Old Norse 'bera', Proto-Germanic '*beraną', Danish 'bære', English 'bear'.

    Verbs referencing "bära"

    Danish bære, Elfdalian bjärå.

    Cognates

    See the 4 cognates of bära

    Swedish AD ~1900

    Until the beginning of the 20th century, Swedish verbs had distinct forms for singular and plural. The forms below show the verb conjugated in all moods, tenses, numbers, and persons.

    Gerund: bärande

    Indicative

    Present

    jagbär
    dubär
    han;honbär
    vibära
    nibära
    debära

    Perfect

    jaghar burit
    duhar burit
    han;honhar burit
    viha burit
    niha burit
    deha burit

    Past

    jagbar
    dubar
    han;honbar
    viburo
    niburo
    deburo

    Pluperfect

    jaghade burit
    duhade burit
    han;honhade burit
    vihade burit
    nihade burit
    dehade burit

    Future

    jagskulle bära
    duskulle bära
    han;honskulle bära
    viskola bära
    niskola bära
    deskola bära

    Future Perfect

    jagskulle ha(va) burit
    duskulle ha(va) burit
    han;honskulle ha(va) burit
    viskola ha(va) burit
    niskola ha(va) burit
    deskola ha(va) burit

    Conjunctive

    Present

    jagmå bära
    dumå bära
    han;honmå bära
    vimå bära
    nimå bära
    demå bära

    Perfect

    jagmå ha(va) burit
    dumå ha(va) burit
    han;honmå ha(va) burit
    vimå ha(va) burit
    nimå ha(va) burit
    demå ha(va) burit

    Past

    jagskulle bära
    duskulle bära
    han;honskulle bära
    viskulle bära
    niskulle bära
    deskulle bära

    Pluperfect

    jagskulle ha(va) burit
    duskulle ha(va) burit
    han;honskulle ha(va) burit
    viskulle ha(va) burit
    niskulle ha(va) burit
    deskulle ha(va) burit

    Conditional

    Present

    jagskulle bära
    duskulle bära
    han;honskulle bära
    viskulle bära
    niskulle bära
    deskulle bära

    Perfect

    jagskulle ha(va) burit
    duskulle ha(va) burit
    han;honskulle ha(va) burit
    viskulle ha(va) burit
    niskulle ha(va) burit
    deskulle ha(va) burit

    Imperative

    dubära
    viLåt oss bära
    nibära

    Swedish Dialects of Finland

    Examples in Swedish Dialects in Finland

    bära (st.v.)
    bjära (Karleby ÖB, Nedervetil ÖB, Terjärv ÖB, Kronoby ÖB, Öja ÖB, Larsmo ÖB, Esse ÖB, Pedersöre-Purmo ÖB), bära (Karleby ÖB, Terjärv ÖB, Kronoby ÖB, Larsmo ÖB, Esse ÖB, Pedersöre ÖB, Purmo ÖB, Nykarleby ÖB, Jeppo ÖB, Munsala ÖB), bjär (Sibbo NL, Borgå NL, Pernå NL, Liljendal NL, Mörskom NL, Lappträsk NL, Strömfors NL, Pyttis NL), bjä:r (Oravais ÖB, Vörå ÖB, Maxmo ÖB, Björköby ÖB, Tjöck ÖB, Lappfjärd ÖB, Sideby ÖB, Sastmola SK, Vittisbofjärd SK, Pyttis NL), bjⱸ:r, bje:r (Kvevlax ÖB, Replot ÖB, Korsholm ÖB, Solf ÖB, Malax ÖB, Bergö ÖB, Petalax ÖB, Pörtom ÖB, Korsnäs ÖB, Övermark ÖB, Närpes ÖB), bjiⱸr (Replot ÖB, Pörtom ÖB, Korsnäs ÖB), bjie:r (Närpes ÖB, Lappfjärd ÖB), bä:r(a) (Hammarland ÅL, Geta ÅL, Finström ÅL, Jomala ÅL, Saltvik ÅL, Sund ÅL, Vårdö ÅL, Lemland ÅL, Föglö ÅL, Kumlinge ÅL, Brändö ÅL, Nagu ÅB, Pargas ÅB, Hitis ÅB), bä:ro (Kökar ÅL), bä:r (Munsala ÖB, Åland, Iniö ÅB, Houtskär ÅB, Nagu ÅB, Pargas ÅB, Hitis ÅB, Finby ÅB, Tenala NL, Pojo NL), bjär(ⱺ), bär(ⱺ) (Houtskär ÅB), bär(a) (Korpo ÅB, Nagu ÅB, Pargas ÅB, Kimito ÅB, Dragsfjärd ÅB, Västanfjärd ÅB, Finby ÅB, Bromarv NL, Tenala NL, Pojo NL, Ekenäs NL, Snappertuna NL, Karis NL, Sjundeå NL, Kyrkslätt NL, Sibbo NL, Borgå NL, Mörskom NL, Strömfors NL), bjär(a) (Sibbo NL, Liljendal NL, Mörskom NL, Lappträsk NL, Strömfors NL), bjⱸr(a) (Borgå NL), bjera (Pernå NL), bär (Iniö ÅB, Houtskär ÅB, Korpo ÅB, Nagu ÅB, Pargas ÅB, Kimito ÅB, Dragsfjärd ÅB, Västanfjärd ÅB, Finby ÅB, västra Nyland, mellersta Nyland, Sibbo NL, Borgå NL, Pernå NL, Liljendal NL, Mörskom NL, Strömfors NL, Pyttis NL), bar (norra Österbotten, Vörå ÖB, Nagu ÅB, Finby ÅB, Bromarv NL, Sibbo NL, Borgå NL, Liljendal NL, Mörskom NL, Lappträsk NL, Strömfors NL, Pyttis NL), ba:r (Munsala ÖB, Vörå ÖB, mellersta Österbotten, södra Österbotten, Sastmola SK, Åland, Åboland, Bromarv NL, Tenala NL, Pojo NL, Snappertuna NL, Sjundeå NL, Kyrkslätt NL, Helsinge NL), bɷri (norra Österbotten, mellersta Österbotten, Vittisbofjärd SK, Pargas ÅB, Kimito ÅB, Dragsfjärd ÅB, Västanfjärd ÅB, Finby ÅB, västra Nyland, mellersta Nyland, Strömfors NL, Pyttis NL), buri (södra Österbotten, Nagu ÅB, Sibbo NL, Borgå NL, Pernå NL, Liljendal NL, Mörskom NL, Lappträsk NL, Strömfors NL), bu:ri (Geta ÅL, Vårdö ÅL, Föglö ÅL, Sottunga ÅL), burrⱸ (Kökar ÅL, Brändö ÅL), burrä (Kumlinge ÅL, Brändö ÅL), burri (Brändö ÅL), burⱸ (Iniö ÅB, Houtskär ÅB), bure (Korpo ÅB), bɷ:rⱸ (Hitis ÅB), bä:ri, bä:rä (Geta ÅL, Saltvik ÅL, Vårdö ÅL)
    (altern. (Kimito ÅB) ).
    Examples
    • bo to a slo:r o bjär høiji (Nedervetil ÖB)
    • ha dɷ buri lø:vtjärva ti lⱸdɷ? (Malax ÖB)
    • ja kann int bä:ra po vänstra akslän (Vårdö ÅL)
    • bjie:r ɷo:v lɷ:bottnin (:bära bort säden från loggolvet) (Närpes ÖB)
    • bjie:r ti hⱸbbrⱸ (:bära säd från rian till sädesboden) (Närpes ÖB)
    • an ska it fḷy:g hö:gär än vingan bjä:r (Lappfjärd ÖB, allm.)
    • så ba:r di li:tjⱸ ti tjörtjɷn (Närpes ÖB, Lappfjärd ÖB)
    • tom trɷ:dd at vi va ɷ:kristliga nä:r vi la:dd ⱸin ɷ:jift kvinna ti bär ti dɷ:pi (Strömfors NL)
    • di ba:r fä:låstin (Korsnäs ÖB)
    • å sja:lar å ringar had an buri å:t ena (Pernå NL)
    • ⱺn bä:r nɷ:g ti:d (:dit) ä hⱺ:n (Houtskär ÅB)
    • ti som bodi bjä sovⱸr int (Pedersöre-Purmo ÖB)
    • seksman ha sko alltjämt ga å bära opp tsyrkju:se ha (Pedersöre ÖB)
    • o biti om anadas mo:nⱸn kom ʃⱸŋkkarⱸn o spⱸllman o bar ɷpp sømmpⱸŋgan (Jeppo ÖB)
    • kḷokkarinʼ ba:r opp ju:s, tri: frå:n va:r gå:ḷ (Kumlinge ÅL)
    • ⱸ ba:ḍⱸs opp pⱸŋgar (Hitis ÅB)
    • fⱸkk du inʼ ti bä:r hɷ:v? (Kumlinge ÅL)
    • hör ba:r ⱸt dⱸ ɷå:t fö ti fo sondär hⱸdⱸ? (Närpes ÖB)
    • tu bä:r ḍä so bökkḷⱺt å:t (Kumlinge ÅL)
    • han mo nu jⱸt mytjy mⱸn so bjie:r an nu martjⱸ ɷå:v a (:bär syn för sägen i form av fetma) (Närpes ÖB)
    • flikkan få:r bär nammⱸ (:uppbära äran av ngt som föräldrarna gjort) (Tenala NL)
    • bära aggɷna ti na:r (Esse ÖB)
    • he ji na jä:kla häry:k (:pack) såm int bjär a:vstjy: (:respekt) fö präst elo läns (Replot ÖB, Korsnäs ÖB)
    • bära fara fy nain (:respekt) (Munsala ÖB)
    • ja bär ha:t til ɷn (Kimito ÅB)
    • an bjär svartsåkkan på on (:är svartsjuk på henne) (Replot ÖB)
    • ja tykkt inʼ ja ba:r tjänsⱹⱺ tⱸll inʼ (:kände igen honom) (Houtskär ÅB)
    • skɷ:jin bär frukt (:träden går i sav o. får årsskott, efter den 15 mars; därförinnan skulle timret vara fällt) (Strömfors NL)
    • kro:kåt trä: kann å bjär go: frukt (Borgå NL)
    • röunⱸn bjä:r int böḷɷn barⱸ iⱸ:n gaŋg (Sideby ÖB, allm.)
    • ho er gå:li (:beredd, färdig) ti bära (Esse ÖB)
    • nå:r ska hon bjär? (Oravais ÖB)
    • hø: dy kve:gɷ mi:n ha bɷri (Esse ÖB)
    • bära steinkaḷvin (Öja ÖB)
    • it bjiⱸr hⱸdⱸ brⱸ: sådⱸ stɷ: ṭyŋd (Korsnäs ÖB)
    • tⱸsin spaŋgin han bär int (Mörskom NL)
    • (båten) an bje:r bra: (Bergö ÖB)
    • (skötbåtarna) kɷnʼd bä:r ⱸn ti:ä toḷv tɷnʼnʼⱺr ṣṭrömmiŋg (Kumlinge ÅL)
    • aktärn (på båten) bär för myki, den ha:r för sto:rär börd (Snappertuna NL)
    • ä va ti jⱸ: sä u:t ti hoḷman mⱸdan i:sin ba:r (Kumlinge ÅL)
    • sie:tⱸ som bjie:r ɷpp ʃu:ḷⱸ (:hjulet i spinnrocken) (Närpes ÖB)
    • (en korsförlamad ko) årkk int bär åpp se me ba:kföttren (Ekenäs NL)
    • slika (:sådant) bodi inga bjär se i längden (Pernå NL)
    • Matt fe: bje:r opp skolden för e (Replot ÖB)
    • man få:r no:g bär åpp e (:höra beskyllningar efteråt) (Snappertuna NL)
    • på hon si:dån ti:dåt vindn ba:r (Nagu ÅB)
    • om vⱸdrⱸ ba:r ot dⱸn si:don (Tenala NL)
    • ⱸ ba:r brant u:tövvär (Kökar ÅL)
    • et bärgskḷåv som ba:r dju:ft ne:r i bärge (Nagu ÅB)
    • stalldören såm bä:r ti svaḷan (Nagu ÅB)
    • so bar i øvär ot svⱸnska si:dɷ (Larsmo ÖB)
    • ⱸ ba:r nⱸdär hⱸ (Björköby ÖB)
    • kwaṭṭ bjie:r ⱸ? (Närpes ÖB)
    • hännan som ä bä:r u:t ti strå:tjä (:ut till fjärdstråket) (Kumlinge ÅL)
    • tⱺ skⱺ ⱸ bär tⱸ O:bⱺ (:Åbo) (Houtskär ÅB)
    • vä:gin såm ba:r åt skåogsgä:rdån (Pargas ÅB)
    • han vɷṭṭ so rⱸdd so ⱸ ba:r i böksor fö an (:så han gjorde i byxorna) (Närpes ÖB)
    • to tästil bjär (Vörå ÖB)
    • ja jita int svar to ⱸ bar brⱸivär (:gick på sidan om ämnet) (Vörå ÖB)
    • hⱸ bje:r å: skrⱸdⱸ (:går på tok) (Korsholm ÖB)
    • mänʼ nä:r ä bä:r ändvä:ḷän (:kommer till kritan) (Kumlinge ÅL)
    • no bär de ti skoks (:nu ljuger du) (Kyrkslätt NL)
    • åm de bär ti ta:ls (:kommer på tal) (Kyrkslätt NL)
    • ti:d ä bä:r ṣⱺ bä:r ä (Houtskär ÅB)
    • so bje:r ⱸ ti ti:n to (Malax ÖB)
    • hⱸ bjie:r ṭi buri bygg nu (Närpes ÖB)
    • hä ä brå:ksamt nä:r ä bä:r ṭi fḷitta (Kumlinge ÅL)
    • so hadd ⱸ bɷri ti ta: ta:kⱸn o: hu:sⱸn o jⱸ halmn ot kɷ:nan (Snappertuna NL)
    • så ba:r e å:v iutåt Kvärtjen (:Kvarken) (Replot ÖB)
    • o so ba:r ⱸ ⱺåv uvi La:ŋmosan (Närpes ÖB)
    • ⱺ sⱺ ba:r ⱸ ⱺ: jämt ⱺ jänn (Houtskär ÅB)
    • till dä ba:r å:v fö:r än (Kumlinge ÅL)
    • hⱸ a buri ɷå:v fö ɷn (Närpes ÖB)
    • ⱸ ko:m tⱸ bär ⱺ:v för inʼ (Houtskär ÅB)
    • ⱸ ba:r ⱺ:v för mytjø (:blev bråddjupt) (Houtskär ÅB)
    • no nɷ bä:r ⱸ noɷ å: (:nu skarvar du o. ljuger) (Munsala ÖB)
    • ⱸ vill bä:r å: ibḷand för in (:barka till skogs med förståndet) (Saltvik ÅL)
    • anʼnʼⱺṣ bä:r ä ikɷlʼlʼ (Kumlinge ÅL)
    • bjiⱸr ⱸ iviⱸg fö dⱸ i da? (Korsnäs ÖB)
    • si ni ⱸ børi bjä:(r) nⱸdä(r) nø (Björköby ÖB)
    • tⱺ ⱸ bä:r tⱸll sⱺ kanʼnʼ inʼ iŋga (Houtskär ÅB)
    • no ska e bär til ti börj på: (Snappertuna NL)
    • to ba:r ⱸ ɷpp för os som iⱸn ma:n (Korsnäs ÖB)
    • to var i ganska laŋgi hald so ja visst int om ⱸ (:geväret) skɷ bära (Larsmo ÖB)
    • sⱸnn skɷ vi u:t hi:tt hⱸlär di:tt hɷr ⱸ nɷ ba:r si (Tenala NL)
    • dⱸ ⱸ no:go som int bä: ṣⱸ (:går an) (Finström ÅL)
    • hä va nu för ḍi:ṭ (:dyrt) hä å:, hä va iŋga som ba:r ṣä alʼs (Kumlinge ÅL)
    • sⱺ:g ja inʼ ⱸ iŋga börja bär-ṣṣä (:reda sig) (Houtskär ÅB)
    • mⱺ ⱸ ska bär-ṣṣä he:d ⱺ? (:hålla streck) (Houtskär ÅB)
    • so bar i jɷ intt sⱸ fö hɷnɷm hⱸldär (:så var han ju också lite vriden) (Esse ÖB)