avslå – Swedish verb conjugation

Swedish verb forms of avslå

Modern Swedish

In modern Swedish, verbs are not conjugated in person or number; the same verb form is used for all persons in singular and plural.

All Forms

Infinitiveavslå
Presentavslår
Pastavslog
Imperativeavslå
Supineavslagit

Verbs conjugated like 'avslå'

anslå, avslå, beslå, brukslå, brädbeslå, brädslå, fastslå, föreslå, förslå, hålslå, jordslå, kalkslå, köpslå, lamslå, nedslå, pungslå, rådslå, sammanslå, slå, slåss, etc. (List truncated at 20 verbs)

Verbs similar to 'avslå'

anslå, avstå, anstå, avgå, avklä, avla, avse, avsela, avsila, avsky,

Translations

  • refuse, ''(transitive)'' decline (request, demand)
  • reject, refuse to accept
  • Synonyms & Antonyms

    Sample Sentences

    Additional Information

    Etymology

    av (“off”) + slå (“hit”)

    Cognates

    -

    Swedish AD ~1900

    Until the beginning of the 20th century, Swedish verbs had distinct forms for singular and plural. The forms below show the verb conjugated in all moods, tenses, numbers, and persons.

    Gerund: avslående

    Indicative

    Present

    jagavslår
    duavslår
    han;honavslår
    viavslå
    niavslå
    deavslå

    Perfect

    jaghar avslagit
    duhar avslagit
    han;honhar avslagit
    viha avslagit
    niha avslagit
    deha avslagit

    Past

    jagavslog
    duavslog
    han;honavslog
    viavslogo
    niavslogo
    deavslogo

    Pluperfect

    jaghade avslagit
    duhade avslagit
    han;honhade avslagit
    vihade avslagit
    nihade avslagit
    dehade avslagit

    Future

    jagskulle avslå
    duskulle avslå
    han;honskulle avslå
    viskola avslå
    niskola avslå
    deskola avslå

    Future Perfect

    jagskulle ha(va) avslagit
    duskulle ha(va) avslagit
    han;honskulle ha(va) avslagit
    viskola ha(va) avslagit
    niskola ha(va) avslagit
    deskola ha(va) avslagit

    Conjunctive

    Present

    jagmå avslå
    dumå avslå
    han;honmå avslå
    vimå avslå
    nimå avslå
    demå avslå

    Perfect

    jagmå ha(va) avslagit
    dumå ha(va) avslagit
    han;honmå ha(va) avslagit
    vimå ha(va) avslagit
    nimå ha(va) avslagit
    demå ha(va) avslagit

    Past

    jagskulle avslå
    duskulle avslå
    han;honskulle avslå
    viskulle avslå
    niskulle avslå
    deskulle avslå

    Pluperfect

    jagskulle ha(va) avslagit
    duskulle ha(va) avslagit
    han;honskulle ha(va) avslagit
    viskulle ha(va) avslagit
    niskulle ha(va) avslagit
    deskulle ha(va) avslagit

    Conditional

    Present

    jagskulle avslå
    duskulle avslå
    han;honskulle avslå
    viskulle avslå
    niskulle avslå
    deskulle avslå

    Perfect

    jagskulle ha(va) avslagit
    duskulle ha(va) avslagit
    han;honskulle ha(va) avslagit
    viskulle ha(va) avslagit
    niskulle ha(va) avslagit
    deskulle ha(va) avslagit

    Imperative

    duavslå
    viLåt oss avslå
    niavslå

    Swedish Dialects of Finland

    Examples in Swedish Dialects in Finland

    avslå (st.v.)
    å:ⱹlå: (Björköby ÖB), ‑slå: (Snappertuna NL, Karis NL, Ingå NL)
    tillbakavisa begäran, anbud el.d.; avvisa (ngn som framställt begäran, anbud el.d.). (Snappertuna NL, Karis NL, Ingå NL) .
    Examples
    • å:ⱹloɷ dø ti lå:n an pⱸŋgan? (Björköby ÖB)