In modern Swedish, verbs are not conjugated in person or number; the same verb form is used for all persons in singular and plural.
All Forms
| Infinitive | ömka |
| Present | ömkar |
| Past | ömkade |
| Imperative | ömka |
| Supine | ömkat |
Verbs conjugated like 'ömka'
abalienera,
abandonnera,
abbreviera,
abdikera,
abila,
ablaktera,
abonnera,
abortera,
abradera,
absentera,
absolvera,
absorbera,
abstrahera,
accedera,
accelerera,
accentera,
accentuera,
acceptera,
accisera,
acklimatisera, etc. (List truncated at 20 verbs)
Verbs similar to 'ömka'
öka,
ömma,
ömsa,
åka,
åma,
amma,
ämna,
aska,
åska,
äska,
Translations
Synonyms & Antonyms
Sample Sentences
Additional Information
Etymology
1. = fsv. = isl.
aumka, no.
2. aunka; avledn. av
öm i den äldre betyd,
3. 'arm, usel, olycklig' o. d., alltså egentl.:
4. anse el. förklara ngn för olycklig, varav:
5. beklaga (jfr
förbarma sig: adj.
arm
6. el. lat.
miserēri, förbarma sig:
miser,
7. eländig, usel); bildat som
dyrka, jämka
8. osv. — Etymologiskt identiskt är
ynka
9. From Old Swedish ømka, from Old Norse aumka. Doublet of ynka and ömma.
Verbs referencing "ömka"
Danish
ynke.
Until the beginning of the 20th century, Swedish verbs had distinct forms for singular and plural. The forms below
show the verb conjugated in all moods, tenses, numbers, and persons.