In modern Swedish, verbs are not conjugated in person or number; the same verb form is used for all persons in singular and plural.
All Forms
| Infinitive | snäppa |
| Present | snäpper |
| Past | snäppte |
| Imperative | snäpp |
| Supine | snäppt |
Verbs conjugated like 'snäppa'
andtäppa,
anlöpa,
anmärka,
anröka,
ansöka,
avblåsa,
avfläka,
avhjälpa,
avhysa,
avklippa,
avkröka,
avlysa,
avläka,
avläsa,
avlöpa,
avlösa,
avmärka,
avmäta,
avresa,
avröka, etc. (List truncated at 20 verbs)
Verbs similar to 'snäppa'
knappa,
nappa,
sjappa,
slappa,
snäppa,
snapsa,
snarpa,
snoppa,
anpappa,
avnappa,
Translations
snap, to fit or fasten together with a snapping sound
Synonyms & Antonyms
Sample Sentences
Additional Information
Etymology
1. sv. dial. snäppa; retrograd bildning till SNÄPPARE, sbst.
4 (möjl. med anslutning till SNÄPPA, v.
2). — Jfr SNÄPPA, sbst.
4, SNÄPPA, v.
3
2. av ljudhärmande urspr.; möjl. sidoform till KNÄPPA, v.
1 — Jfr SNÄPPE
3. sannol. etymol. identiskt med SNÄPPA, v.
1; möjl. dock ombildning (med anslutning till SNÄPPA, v.
1) av SNEPA References:
1 2 3
4. Onomatopoeic. First attested in 1934.
Cognates
-
Until the beginning of the 20th century, Swedish verbs had distinct forms for singular and plural. The forms below
show the verb conjugated in all moods, tenses, numbers, and persons.