morra – Swedish verb conjugation

Swedish verb forms of morra

Modern Swedish

In modern Swedish, verbs are not conjugated in person or number; the same verb form is used for all persons in singular and plural.

All Forms

Infinitivemorra
Presentmorrar
Pastmorrade
Imperativemorra
Supinemorrat

Translations

  • growl, to utter a deep guttural sound
  • rumble, to make a low pitched noise
  • Synonyms & Antonyms

    Sample Sentences

    • Grr, morrade vargen (Grr, the wolf growled)

    Additional Information

    Etymology

    1. fsv. morra; etymologiskt identiskt med MURRA References: 1
    2. From Old Norse murra, of imitative origin. See also Middle Low German murren.

    Verbs referencing "morra"

    Danish murre, German, old spelling murren.

    Cognates

    See the 2 cognates of morra

    Swedish AD ~1900

    Until the beginning of the 20th century, Swedish verbs had distinct forms for singular and plural. The forms below show the verb conjugated in all moods, tenses, numbers, and persons.

    Gerund: morrande

    Indicative

    Present

    jagmorrar
    dumorrar
    han;honmorrar
    vimorra
    nimorra
    demorra

    Perfect

    jaghar morrat
    duhar morrat
    han;honhar morrat
    viha morrat
    niha morrat
    deha morrat

    Past

    jagmorrade
    dumorrade
    han;honmorrade
    vimorrade
    nimorrade
    demorrade

    Pluperfect

    jaghade morrat
    duhade morrat
    han;honhade morrat
    vihade morrat
    nihade morrat
    dehade morrat

    Future

    jagskulle morra
    duskulle morra
    han;honskulle morra
    viskola morra
    niskola morra
    deskola morra

    Future Perfect

    jagskulle ha(va) morrat
    duskulle ha(va) morrat
    han;honskulle ha(va) morrat
    viskola ha(va) morrat
    niskola ha(va) morrat
    deskola ha(va) morrat

    Conjunctive

    Present

    jagmå morra
    dumå morra
    han;honmå morra
    vimå morra
    nimå morra
    demå morra

    Perfect

    jagmå ha(va) morrat
    dumå ha(va) morrat
    han;honmå ha(va) morrat
    vimå ha(va) morrat
    nimå ha(va) morrat
    demå ha(va) morrat

    Past

    jagskulle morra
    duskulle morra
    han;honskulle morra
    viskulle morra
    niskulle morra
    deskulle morra

    Pluperfect

    jagskulle ha(va) morrat
    duskulle ha(va) morrat
    han;honskulle ha(va) morrat
    viskulle ha(va) morrat
    niskulle ha(va) morrat
    deskulle ha(va) morrat

    Conditional

    Present

    jagskulle morra
    duskulle morra
    han;honskulle morra
    viskulle morra
    niskulle morra
    deskulle morra

    Perfect

    jagskulle ha(va) morrat
    duskulle ha(va) morrat
    han;honskulle ha(va) morrat
    viskulle ha(va) morrat
    niskulle ha(va) morrat
    deskulle ha(va) morrat

    Imperative

    dumorra
    viLåt oss morra
    nimorra

    Swedish Dialects of Finland

    Examples in Swedish Dialects in Finland

    morra (v.I)
    morr (Karleby ÖB, Nedervetil ÖB, Terjärv ÖB, Esse ÖB, Oravais ÖB, Vörå ÖB, Kvevlax ÖB, Björköby ÖB, Replot ÖB, Korsholm ÖB, Solf ÖB, Bergö ÖB, Petalax ÖB, Lappfjärd ÖB, Nagu ÅB, Pyttis NL), morr(a) (västra Åland, Kumlinge ÅL, Korpo ÅB, Finby ÅB, Bromarv NL, Tenala NL, Borgå NL, Pernå NL, Liljendal NL, Lappträsk NL)
    .
    Examples
    • ja ha allti mårra på deij (Finby ÅB)
    • ⱸ morra i skɷ:gin (Tenala NL)
    • he mårrar i: me (Vörå ÖB)