maka – Swedish verb conjugation

Swedish verb forms of maka

Modern Swedish

In modern Swedish, verbs are not conjugated in person or number; the same verb form is used for all persons in singular and plural.

All Forms

Infinitivemaka
Presentmakar
Pastmakade
Imperativemaka
Supinemakat

Translations

Synonyms & Antonyms

Sample Sentences

  • Kan du maka (på) dig lite så att jag får plats? (Could you move over a bit to make space for me?)

Additional Information

Etymology

1. vb, smått flytta på o. d. =
2. fsv.: göra, göra i ordning, foga, sätta =
3. isl. maka, bearbeta, besvära, no.: jämna,
4. bearbeta, tillreda, da. mage, inrätta, i
5. ä. da. även: göra, göra i ordning, från
6. mlty. maken, göra, åstadkomma, av fsax.
7. makôn = fhty. mahhôn (ty. machen,
8. jfr machverk), ags. macian (eng. make);
9. jfr bunt-, skomakare. Snarast med
10. Meringer IF 17: 146 f. (jfr även
11. Berneker Etym. Wb. 2: 29) besl. med grek.
12. mageús, bagare, mázô, knådar, fslav.
13. mazati, smörja, med växelformen ie.
14. mak- i grek. mássô, knådar (av *makiô),
15. osv. (jfr Walde2 under mâceria); jfr
16. mänga. Annorlunda Lidén Språkv.
17. sällsk. i Ups. förh. 1891--94 s. 67: fir.
18. mám, ok (av *magmu-), jfr fir.
19. commáim, maka: sv. make, -a; alltså med
20. grundbetyd.: förbinda el. dyl., jfr även
21. avest. maga, kamratskap. Andra äldre
22. tolkningar äro oantagliga. -- Jfr föreg.,
23. följ. o. mäkla.
24. fsv. maka, göra, motsv. d. mage, ordna, inrätta, nor. maka, bearbeta, tillreda, göra mjuk o. smidig, sen isl. maka, bearbeta, besvära; av mnt. maken, göra, åstadkomma, motsv. t. machen (se MASCHVÄRK); jfr feng. macian, eng. make. — Jfr MAKARE References: 1 2
25. From Middle Low German maken, from Old Saxon makōn. Compare German machen. See: German, old spelling 'machen'.

Verbs referencing "maka"

Danish mage.

Cognates

See the 6 cognates of maka

Swedish AD ~1900

Until the beginning of the 20th century, Swedish verbs had distinct forms for singular and plural. The forms below show the verb conjugated in all moods, tenses, numbers, and persons.

Gerund: makande

Indicative

Present

jagmakar
dumakar
han;honmakar
vimaka
nimaka
demaka

Perfect

jaghar makat
duhar makat
han;honhar makat
viha makat
niha makat
deha makat

Past

jagmakade
dumakade
han;honmakade
vimakade
nimakade
demakade

Pluperfect

jaghade makat
duhade makat
han;honhade makat
vihade makat
nihade makat
dehade makat

Future

jagskulle maka
duskulle maka
han;honskulle maka
viskola maka
niskola maka
deskola maka

Future Perfect

jagskulle ha(va) makat
duskulle ha(va) makat
han;honskulle ha(va) makat
viskola ha(va) makat
niskola ha(va) makat
deskola ha(va) makat

Conjunctive

Present

jagmå maka
dumå maka
han;honmå maka
vimå maka
nimå maka
demå maka

Perfect

jagmå ha(va) makat
dumå ha(va) makat
han;honmå ha(va) makat
vimå ha(va) makat
nimå ha(va) makat
demå ha(va) makat

Past

jagskulle maka
duskulle maka
han;honskulle maka
viskulle maka
niskulle maka
deskulle maka

Pluperfect

jagskulle ha(va) makat
duskulle ha(va) makat
han;honskulle ha(va) makat
viskulle ha(va) makat
niskulle ha(va) makat
deskulle ha(va) makat

Conditional

Present

jagskulle maka
duskulle maka
han;honskulle maka
viskulle maka
niskulle maka
deskulle maka

Perfect

jagskulle ha(va) makat
duskulle ha(va) makat
han;honskulle ha(va) makat
viskulle ha(va) makat
niskulle ha(va) makat
deskulle ha(va) makat

Imperative

dumaka
viLåt oss maka
nimaka

Swedish Dialects of Finland

Examples in Swedish Dialects in Finland

maka (v.I)
maka (Karleby ÖB, Esse ÖB, Pedersöre-Purmo ÖB, Nykarleby ÖB, Munsala ÖB), mak (Oravais ÖB, Vörå ÖB), ma:k, makar (Närpes ÖB, Sideby ÖB), ma:k(a) (Åland), makk(a) (Kökar ÅL, Kumlinge ÅL, Hitis ÅB), makⱺ (Houtskär ÅB), mak(a) (Nagu ÅB, Kimito ÅB, Västanfjärd ÅB, Finby ÅB, Nyland)
; (Nedervetil ÖB, Öja ÖB, Esse ÖB, Nykarleby ÖB, Jeppo ÖB, Munsala ÖB, Vörå ÖB, Björköby ÖB, Replot ÖB, Korsholm ÖB, Solf ÖB, Malax ÖB, Petalax ÖB, Pörtom ÖB, Korsnäs ÖB, Närpes ÖB, Lappfjärd ÖB, Nagu ÅB, Pargas ÅB, Bromarv NL, Tenala NL, Ingå NL, Sjundeå NL, Kyrkslätt NL, Tusby NL, Sibbo NL, Borgå NL, Lappträsk NL, Strömfors NL) , (Saltvik ÅL, Föglö ÅL, Kumlinge ÅL, Västanfjärd ÅB) , (Kökar ÅL) , (Kumlinge ÅL, Hitis ÅB, Pernå NL) (1860-t.), (Houtskär ÅB) , (Hitis ÅB) .
Examples
  • ja makast ru:m o:t-n (Lappträsk NL)
  • kom o sit nu, ja ha makast nu ⱸ jär ru:m (Lappträsk NL)
  • makas ot dⱸ so ja o ha:r na ru:m jⱸr (Korsholm ÖB)
  • makas oåt dei Fi:a, do liggär på stjo:rtan (Sjundeå NL)
  • ja makar på: me na li:ti så ha:r do ry:m ije: (:här) (Esse ÖB)
  • mak å:t dⱸ nɷ, nɷ ru:ms hi: ⱸin tili i tⱸ soffan (Strömfors NL)
  • makas! (allm.)
  • ma:kas! (Kumlinge ÅL)
  • makⱺs! (Houtskär ÅB)
  • makⱺ stɷ:ḷinʼ le:ŋgär tⱸframm (:längre framåt) (Houtskär ÅB)
  • ja maka ondan en bork (i skafferiet) så at ja fikk plass för fle:ran (Snappertuna NL)
  • de sko makas ondär hila ti:dn (Snappertuna NL)
  • i:lakt foḷk som maka i andras brandar (:lade sig i andras angelägenheter) (Oravais ÖB)
  • maka opp kolⱸ (i ässjan) mⱸ kolbrannstaka (Karleby ÖB)
  • ⱺ skⱺ makⱺ ⱺpp vⱸdinʼ hø:gär ⱺpp (Houtskär ÅB)