flagga – Swedish verb conjugation

Swedish verb forms of flagga

Modern Swedish

In modern Swedish, verbs are not conjugated in person or number; the same verb form is used for all persons in singular and plural.

All Forms

Infinitiveflagga
Presentflaggar
Pastflaggade
Imperativeflagga
Supineflaggat

Translations

  • flag, to mark with a flag

    • Synonyms & Antonyms

    Sample Sentences

    Additional Information

    Etymology

    avledn. av FLAGGA, sbst.; jfr d. flage, t. flaggen References: 1

    Verbs referencing "flagga"

    English flag.

    Cognates

    See the 2 cognates of flagga

    Swedish AD ~1900

    Until the beginning of the 20th century, Swedish verbs had distinct forms for singular and plural. The forms below show the verb conjugated in all moods, tenses, numbers, and persons.

    Gerund: flaggande

    Indicative

    Present

    jagflaggar
    duflaggar
    han;honflaggar
    viflagga
    niflagga
    deflagga

    Perfect

    jaghar flaggat
    duhar flaggat
    han;honhar flaggat
    viha flaggat
    niha flaggat
    deha flaggat

    Past

    jagflaggade
    duflaggade
    han;honflaggade
    viflaggade
    niflaggade
    deflaggade

    Pluperfect

    jaghade flaggat
    duhade flaggat
    han;honhade flaggat
    vihade flaggat
    nihade flaggat
    dehade flaggat

    Future

    jagskulle flagga
    duskulle flagga
    han;honskulle flagga
    viskola flagga
    niskola flagga
    deskola flagga

    Future Perfect

    jagskulle ha(va) flaggat
    duskulle ha(va) flaggat
    han;honskulle ha(va) flaggat
    viskola ha(va) flaggat
    niskola ha(va) flaggat
    deskola ha(va) flaggat

    Conjunctive

    Present

    jagmå flagga
    dumå flagga
    han;honmå flagga
    vimå flagga
    nimå flagga
    demå flagga

    Perfect

    jagmå ha(va) flaggat
    dumå ha(va) flaggat
    han;honmå ha(va) flaggat
    vimå ha(va) flaggat
    nimå ha(va) flaggat
    demå ha(va) flaggat

    Past

    jagskulle flagga
    duskulle flagga
    han;honskulle flagga
    viskulle flagga
    niskulle flagga
    deskulle flagga

    Pluperfect

    jagskulle ha(va) flaggat
    duskulle ha(va) flaggat
    han;honskulle ha(va) flaggat
    viskulle ha(va) flaggat
    niskulle ha(va) flaggat
    deskulle ha(va) flaggat

    Conditional

    Present

    jagskulle flagga
    duskulle flagga
    han;honskulle flagga
    viskulle flagga
    niskulle flagga
    deskulle flagga

    Perfect

    jagskulle ha(va) flaggat
    duskulle ha(va) flaggat
    han;honskulle ha(va) flaggat
    viskulle ha(va) flaggat
    niskulle ha(va) flaggat
    deskulle ha(va) flaggat

    Imperative

    duflagga
    viLåt oss flagga
    niflagga

    Swedish Dialects of Finland

    Examples in Swedish Dialects in Finland

    flagga (v.I)
    fḷagg (Esse ÖB, Björköby ÖB, Bergö ÖB, Petalax ÖB, Pörtom ÖB, Korsnäs ÖB, Närpes ÖB, Lappfjärd ÖB, Nagu ÅB), fḷagga (Eckerö ÅL, Geta ÅL, Föglö ÅL, Kumlinge ÅL, Brändö ÅL), fḷagg(a) (Föglö ÅL, Brändö ÅL, Pargas ÅB, Kimito ÅB, Hitis ÅB, Finby ÅB), flagg(a) (Tenala NL, Pojo NL, Snappertuna NL, Borgå NL, Liljendal NL, Lappträsk NL)
    .
    Examples
    • li:an flaggar (Tenala NL)
    • se:gḷän fḷaggar (Geta ÅL)
    • lø:vⱸ fladrar o flaggar, dⱸ ⱸ so hå:rṭ vⱸdär (Tenala NL)
    • ga stylt moɷt grindⱸn so ɷn int sta:r o fḷaggar fö nattⱸn (Björköby ÖB)
    • nⱸtⱸn flaggar i vattnⱸ (Borgå NL)
    • kåma flaggandes (Snappertuna NL)
    • int ska tⱺ fḷagg ⱸ hi:d (Bergö ÖB)