försaka – Swedish verb conjugation

Swedish verb forms of försaka

Modern Swedish

In modern Swedish, verbs are not conjugated in person or number; the same verb form is used for all persons in singular and plural.

All Forms

Infinitiveförsaka
Presentförsakar
Pastförsakade
Imperativeförsaka
Supineförsakat

Translations

  • forsake, to abandon, to give up, to leave (permanently), to renounce (someone or something)
  • Synonyms & Antonyms

    Sample Sentences

    Additional Information

    Etymology

    1. fsv. forsaka, liksom d. forsage av mnt. vorsaken, förneka, bestrida, avslå, vägra, avstå från, av fsax. farsakan, motsv. fht. farsahhan, firsachan, feng. forsakan (varav eng. forsake); jfr FÖR- II A o. SAKA, v. References: 1
    2. From Old Swedish forsaka, from Middle Low German vorsaken, from Old Saxon farsakan.

    Verbs referencing "försaka"

    English forsake.

    Cognates

    See the 5 cognates of försaka

    Swedish AD ~1900

    Until the beginning of the 20th century, Swedish verbs had distinct forms for singular and plural. The forms below show the verb conjugated in all moods, tenses, numbers, and persons.

    Gerund: försakande

    Indicative

    Present

    jagförsakar
    duförsakar
    han;honförsakar
    viförsaka
    niförsaka
    deförsaka

    Perfect

    jaghar försakat
    duhar försakat
    han;honhar försakat
    viha försakat
    niha försakat
    deha försakat

    Past

    jagförsakade
    duförsakade
    han;honförsakade
    viförsakade
    niförsakade
    deförsakade

    Pluperfect

    jaghade försakat
    duhade försakat
    han;honhade försakat
    vihade försakat
    nihade försakat
    dehade försakat

    Future

    jagskulle försaka
    duskulle försaka
    han;honskulle försaka
    viskola försaka
    niskola försaka
    deskola försaka

    Future Perfect

    jagskulle ha(va) försakat
    duskulle ha(va) försakat
    han;honskulle ha(va) försakat
    viskola ha(va) försakat
    niskola ha(va) försakat
    deskola ha(va) försakat

    Conjunctive

    Present

    jagmå försaka
    dumå försaka
    han;honmå försaka
    vimå försaka
    nimå försaka
    demå försaka

    Perfect

    jagmå ha(va) försakat
    dumå ha(va) försakat
    han;honmå ha(va) försakat
    vimå ha(va) försakat
    nimå ha(va) försakat
    demå ha(va) försakat

    Past

    jagskulle försaka
    duskulle försaka
    han;honskulle försaka
    viskulle försaka
    niskulle försaka
    deskulle försaka

    Pluperfect

    jagskulle ha(va) försakat
    duskulle ha(va) försakat
    han;honskulle ha(va) försakat
    viskulle ha(va) försakat
    niskulle ha(va) försakat
    deskulle ha(va) försakat

    Conditional

    Present

    jagskulle försaka
    duskulle försaka
    han;honskulle försaka
    viskulle försaka
    niskulle försaka
    deskulle försaka

    Perfect

    jagskulle ha(va) försakat
    duskulle ha(va) försakat
    han;honskulle ha(va) försakat
    viskulle ha(va) försakat
    niskulle ha(va) försakat
    deskulle ha(va) försakat

    Imperative

    duförsaka
    viLåt oss försaka
    niförsaka

    Swedish Dialects of Finland