jänta – Swedish noun declension

Swedish noun forms of jänta

Noun: jänta
Hyphenation:
Gender: Common gender

Nominative

Sg. Indef.jänta
Sg. Def.jäntan
Pl. Indef.jäntor
Pl. Def.jäntorna

Genitive

Sg. Indef.jäntas
Sg. Def.jäntans
Pl. Indef.jäntors
Pl. Def.jäntornas

Sample Sentences

  • [dialectal, Värmländska]
  • Å [och] jänta [jäntan], å [och] ja' [jag]
  • Å [och] jänta [jäntan], å [och] ja' [jag]
  • Allt [likely filler] ut på landavägen [landsvägen], å [och] ja' [jag]
  • Å [och] jänta [jäntan], å [och] ja' [jag]
  • Å [och] jänta [jäntan], å [och] ja' [jag]
  • Allt [likely filler] ut på landavägen [landsvägen]
  • Där mötte ho [hon] mig en môra [morgon] så klar
  • Å [och] sola [solen] ho [hon] sken på himmelen så rar
  • Å [och] vacker som ljusan dagen hon var
  • Mitt hjärte [hjärta], vart tog det vägen? ([And] my lass and me
  • [And] my lass and me
  • Out on the highway, and me
  • [And] my lass and me
  • [And] my lass and me
  • Out on the highway
  • There she met me on a morning so clear
  • And the sun [she / it] shone so sweetly in the sky
  • And as beautiful as the bright day she was
  • My heart, where did it go?) [(Can we date this quote?), “[[w:Jänta å ja|Å jänta [jäntan], å [och] ja' [jag]]] [[And] my lass and me]”, Fredrik August Dahlgren (lyrics), traditional (music)performed by Sven-Ingvars:]

Nouns inflected like jänta

hojtarolja, pocketrea, syssla, inbjudningslista, kroppkaka, snäppa, snärja, snärta, snäcka, snurra, snippa, salvia, urtavla, grendosa, smitta, smocka, smedja, togolesiska, slunga, slinka, etc. (List truncated at 20 nouns)

Etymology

Derived from Old Norse genta, from gant (“joke, foolery”). Cognate with Norwegian jente. See: Old Norse Nouns 'genta'.

Verbs referencing "jänta"

Norwegian Bokmål Nouns jente, Norwegian Nynorsk Nouns gjente.

Translations