Nominal Forms
Infinitive offänken
Past participle ofgefaangen
Cognates
-
Indicative
Present
| ech | fänken of |
| du | fänks of |
| hien;si;hatt;et | fänkt of |
| mir | fänken of |
| dir | fänkt of |
| si | fänken of |
Preterite
| ech | foung of |
| du | foungs of |
| hien;si;hatt;et | foung of |
| mir | foungen of |
| dir | foungt of |
| si | foungen of |
Perfect
| ech | hu ofgefaangen |
| du | hues ofgefaangen |
| hien;si;hatt;et | huet ofgefaangen |
| mir | hu ofgefaangen |
| dir | hutt ofgefaangen |
| si | hu ofgefaangen |
Pluperfect
| ech | hat ofgefaangen |
| du | has ofgefaangen |
| hien;si;hatt;et | hat ofgefaangen |
| mir | hate ofgefaangen |
| dir | hat ofgefaangen |
| si | hate ofgefaangen |
Future I
| ech | wäert offänken |
| du | wäerts offänken |
| hien;si;hatt;et | wäert offänken |
| mir | wäerte offänken |
| dir | wäert offänken |
| si | wäerte offänken |
Future II
| ech | wäert ofgefaangen hunn |
| du | wäerts ofgefaangen hunn |
| hien;si;hatt;et | wäert ofgefaangen hunn |
| mir | wäerte ofgefaangen hunn |
| dir | wäert ofgefaangen hunn |
| si | wäerte ofgefaangen hunn |
Conjunctive
Compound Conjunctive II
| ech | géif offänken |
| du | géifs offänken |
| hien;si;hatt;et | géif offänken |
| mir | géife offänken |
| dir | géift offänken |
| si | géife offänken |
Conjunctive II Perfect
| ech | hätt ofgefaangen |
| du | häss ofgefaangen |
| hien;si;hatt;et | hätt ofgefaangen |
| mir | hätte ofgefaangen |
| dir | hätt ofgefaangen |
| si | hätte ofgefaangen |
Simple Conjunctive II
| ech | féing of |
| du | féings of |
| hien;si;hatt;et | féing of |
| mir | féingen of |
| dir | féingt of |
| si | féingen of |
Imperative
| Singular | fänk of |
| Plural | fänkt of |
Translations
Etymology
Sample Sentences