Noun: spönn
Gender: f
Declension:
Nominative
| Sg. Indef. | spönn |
| Sg. Def. | spönnin |
| Pl. Indef. | spannir |
| Pl. Def. | spannirnar |
Genitive
| Sg. Indef. | spannar |
| Sg. Def. | spannarinnar |
| Pl. Indef. | spanna |
| Pl. Def. | spannanna |
Dative
| Sg. Indef. | spönn |
| Sg. Def. | spönninni |
| Pl. Indef. | spönnum |
| Pl. Def. | spönnunum |
Accusative
| Sg. Indef. | spönn |
| Sg. Def. | spönnina |
| Pl. Indef. | spannir |
| Pl. Def. | spannirnar |
Sample Sentences
Etymology
From Old Norse spǫnn, from Proto-Germanic *spannō. See: Old Norse Nouns '
spǫnn'.
Verbs referencing "spönn"
Old English Nouns
spann.
Translations